Herbarium

Ett herbarieark med en grenspets av sheanötsträd Vitellaria paradoxa.

Herbarium (från latin herba, "växt", "ört" och suffixet -arium, "rum", "behållare"[1]) är en samling av vanligtvis torkade, ofta pressade, växter eller växtdelar, som används för studier i botanik, taxonomi och fastställande av nomenklaturer.

För att bevara insamlade växters form och färg läggs de plant mellan papper med hög uppsugningsförmåga och placeras sedan i en växtpress. När växterna torkat helt tas de ur pressen och limmas fast på styvt vitt papper. Alla uppgifter om när och var växten samlats in, växtbeskrivning och beskrivning av omgivningen där den växte antecknas på papperet. För att undvika insektsangrepp kan den pressade växten frysas eller behandlas med desinficeringsmedel. Därefter placeras den i en skyddande låda. Växter kan även konserveras i alkohol.

Herbarier används för att studera växter, för att verifiera växters klassificering, för att studera växters geografiska utbredning och liknande. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av växten tas tillvara, till exempel blommor, stjälk, blad, frön, frukter och rötter. Växten brukar läggas så att både fram- och baksida på blad och blomblad syns.

Carl von Linnés herbarium finns numera hos Linnésällskapet i Storbritannien. Världens första herbarium skapades troligen av Luca Ghini på 1520-talet i Bologna men finns inte bevarat[2].

Herbarier innehåller ofta även samlingar av svampar (de har ju tidigare förts till växtriket). Numera har man börjat använda beteckningen fungarium (från latin fungus, "svamp") för svampsamlingar.[3]

På samma sätt kan algarium användas som beteckning på en samling av alger[4], som ju också tidigare generellt tillhörde växtriket (numera förs ju exempelvis brunalgerna till kromalveolaterna).

  1. ^ Erik Wikén, 1951, Latin för botanister och zoologer, Gleerups förlag, Malmö, sid. 270.
  2. ^ Baldini, Riccardo M.; Cristofolini, Giovanni; Aedo, Carlos (2022-04-20). ”The extant herbaria from the Sixteenth Century: a synopsis”. Webbia 77 (1): sid. 23–33. doi:10.36253/jopt-13038. ISSN 0083-7792. https://oaj.fupress.net/index.php/webbia/article/view/13038. Läst 18 februari 2023. 
  3. ^ David Hawksworth, 2010, Funga and Fungarium, IMA Fungus 1:1, sid. 9.
  4. ^ Exempelvis Algarium Veneticum. Se Algarium Veneticum: a new institutional herbarium for the study of marine algal biodiversity. XXV Congresso Associazione Nazionale Musei Scientifici, Torino, 11-13 Novembre 2015.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy