Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare. Han var son till Zeus och Maia, Atlas dotter. I romersk mytologi motsvaras han av Mercurius. Hermes bär vanligtvis sin häroldsstav[1] kallad kaducéen, samt är klädd i en hjälmliknande hatt, mantel och ett par bevingade sandaler, talaria. Hermes var talarnas, köpmännens och tjuvarnas gud. Han leder också människans själ till underjorden efter döden.[1] Med sina bevingade skor blev han också idrottsmännens, särskilt löparnas, gud.
Det sägs att han föddes på förmiddagen och redan på eftermiddagen kröp han ur krubban. Han stal då 50 kalvar från sin halvbror Apollon på grund av avundsjuka. Apollon märkte inget, men kom ändå dagen efter för att kontrollera med Hermes. Han avslöjades, men för att han skulle få behålla kalvarna, gav han Apollon sin lyra vilken han gjort av sköldpaddsskal och inälvor från ett får. Som tack för lyran fick han en häroldsstav av Apollon.[2] Den visar att han bär bud från Zeus. Detta var bara ett av hans upptåg. Han stal även Poseidons treudd, Zeus blixtar med mera.
Hermes var far till banditen Autolykos och till Abderos. Han hade en son tillsammans med Afrodite som hette Hermafroditos. Hermafroditos var en ung man som reste runt i hela världen, men en dag blev en nymf kär i honom. Hon bad gudarna att aldrig skilja deras kroppar åt och gudarna besvarade detta genom att slå ihop nymfen med Hermafroditos som därigenom blev tvåkönad.
Hermes häroldsstav kaducén och hans hjälmliknande hatt återfinns på Handelshögskolan i Stockholms emblem.