Hjalmar Branting

Uppslagsordet ”Branting” leder hit. För andra betydelser, se Branting (olika betydelser).
Hans excellens
Hjalmar Branting Mottagare av Nobels fredspris


Tid i befattningen
10 mars 1920–27 oktober 1920
Monark Gustaf V
Företrädare Nils Edén
Efterträdare Louis De Geer
Tid i befattningen
13 oktober 1921–19 april 1923
Monark Gustaf V
Företrädare Oscar von Sydow
Efterträdare Ernst Trygger
Tid i befattningen
18 oktober 1924–24 januari 1925
Monark Gustaf V
Företrädare Ernst Trygger
Efterträdare Rickard Sandler

Tid i befattningen
13 oktober 1921–19 april 1923
Företrädare Herman Wrangel
Efterträdare Carl Hederstierna

Tid i befattningen
19 oktober 1917–5 januari 1918
Statsminister Nils Edén
Företrädare Conrad Carleson
Efterträdare Fredrik Vilhelm Thorsson

Tid i befattningen
1907–1925
Företrädare Claes Tholin
Efterträdare Per Albin Hansson

Född 23 november 1860
Klara församling, Stockholm
Död 24 februari 1925 (64 år)
Gustav Vasa församling, Stockholm
Gravplats Adolf Fredriks kyrkogård[1][2]
kartor
Politiskt parti Socialdemokraterna
Ministär Regeringen Branting I, II, III
Maka Anna Branting (g. 1884–hans död 1925)
Föräldrar Lars Gabriel Branting
Emma af Georgii
Namnteckning Hjalmar Brantings namnteckning

Karl Hjalmar Branting (uttal), född 23 november 1860 i Klara församling i Stockholm, död 24 februari 1925 i Gustav Vasa församling i Stockholm,[3] var en svensk socialdemokratisk politiker och tidningsman. Han var partiledare för Socialdemokraterna från 1907 samt blev 1920 Sveriges första socialdemokratiska statsminister.

Brantings viktigare uppdrag inkluderar riksdagsman (andra kammaren) 1897–1925, partiledare för socialdemokraterna 1907–1925, finansminister 1917–1918 samt statsminister 1920, 1921–1923 (då han även var utrikesminister) och 1924–1925. Hjalmar Branting tilldelades Nobels fredspris 1921 tillsammans med Christian Lange för sina stora insatser inom Nationernas Förbund.

Branting gifte sig 1884 med journalisten Anna Jäderin. Tillsammans fick de två barn: Georg (1887–1965),[4] advokat, riksdagsledamot och publicist, samt Sonja (1890–1981),[4] advokat, feminist, riksdagsledamot och gift med advokaten Olof Westerståhl (1884–1948) och mor till statsvetaren Jörgen Westerståhl. Hjalmar Branting var även styvfar till Vera von Kræmer (1878–1940) och Henry von Kræmer (1880–1957), barn till Anna Branting i hennes äktenskap med löjtnanten Gustaf von Kræmer.

  1. ^ 10897, Hjalmar Branting, läst: 5 maj 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ HJALMAR BRANTING FÖDD 23.11 1860 DÖD 24.2 1925 ARBETARLEDAREN FREDSKÄMPEN STATSMANNEN, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läst: 9 maj 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Branting, Karl Hjalmar
  4. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy