Honungsbi

Uppslagsordet ”Tambi” leder hit. För andra betydelser, se Tambi (olika betydelser).
Honungsbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHonungsbin
Apis
ArtHonungsbi
A. mellifera
Vetenskapligt namn
§ Apis mellifera
AuktorLinnaeus, 1758
Utbredning
Underarter

Europa

Mellanöstern

Afrika

Synonymer
  • Apis mellifica
  • Hitta fler artiklar om djur med

    Honungsbi[1] eller tambi (Apis mellifera)[1] är en art i insektsordningen steklar som tillhör familjen långtungebin, (Apinae).

    Honungsbiet är ett socialt bi, det vill säga att det bildar samhällen. Ett fullständigt bisamhälle utgörs av en drottning (en fullmogen hona som även kallas visen[2]), 200 till 300 drönare, samt från 10 000 (övervintrande) till som mest uppåt 90 000 arbetsbin,[3][4][5] som alla är sterila honor. Dessa har förmåga att kommunicera rörande förekomster av rika näringskällor och kan på så sätt samordna arbetsinsatsen när de samlar in nektar och pollen.

    Honungsbiet är en av mycket få insekter som hålls som husdjur av människan (domesticering av arten inleddes troligen i Mellanöstern för ungefär 9 000 år sedan), främst på grund av sin förmåga att tillverka honung av nektar, men också för den tjänst det utför genom pollinering av fruktträd och andra odlade växter. I Sverige är tambin den viktigaste pollinatören på odlade fält av raps och rybs (men när det gäller klöver, bär- och fruktodling liksom den vilda floran är det solitärbin och humlor som är de viktigaste pollinatörerna).[6] Även bivax är en för människan användbar produkt som bisamhället tillhandahåller.

    1. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet dyn
    2. ^ BioResurs på Uppsala universitet om bin:http://www.bioresurs.uu.se/myller/jordbruk/bi.htm
    3. ^ "biodling". NE.se. Läst 3 december 2012.
    4. ^ Lundquist, Magnus (2008-12-21/2009-01-05): "Större skördar med fler bin". GD.se. Läst 3 december 2012.
    5. ^ Lindström, Frank (2005): "Biodling". Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Goteborgsbiodlarna.se. Läst 3 december 2012.
    6. ^ Mats Ottosson, Åsa Ottosson (red) (2010) Vem ska bort? Naturskyddsföreningen. ISBN 978-91-558-0039-0.

    From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

    Developed by Tubidy