Idealtyp

Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2021-03) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

Idealtyp är ett begrepp inom sociologisk teori och metod. Termen myntades av Max Weber och avser att beskriva en begreppslig eller analytisk modell, eller typ, som kan användas som verktyg för att förstå världen, eller mer specifikt beskriva och analysera en viss social enhet eller ett visst socialt förhållande. Ideal syftar på "renodlad", och handlar alltså i sammanhanget inte om någon sorts värdering.

En sociolog kan i sin teori skapa och använda sig av en idealtyp genom att betona vissa drag hos en social enhet eller förhållande, en social företeelse. De betonade egenskaperna bildar en hypotetisk konstruktion som definierar enheten eller förhållandet i fråga.

Idealtyper är konceptuella abstraktioner som vi använder för att förstå den sociala världens komplexitet. Weber menar att vi inte kan förstå sociala fenomen i dess totalitet.^[1] Idealtyperna är ett destillat av huvudkomponenterna hos en institution eller social process. Det är godtyckligt vad som väljs ut; element är olika passande i olika studier. Idealtypen är beroende av vad som undersöks eller vilken fråga som ställs. Den sociala verkligheten har ingen ”verklig essens”; den kan representeras på olika vis^[1].

På samma sätt som att det inte finns någon enskild person som motsvarar den statistiska bilden av en medelsvensson, så motsvarar en social företeelse bara vissa av definitionspunkterna hos en idealtyp. En idealtyp, om den är välgjord och välunderbyggd, kan vara ett verktyg för att i teorier beskriva och förklara funktionen och karaktärsdragen hos vissa sociala fenomen. Idealtypen blir en mätstock, och diskrepansen det teoretiska intresset. Idealtypens empiriska funktion är alltså att undersöka likheter eller avvikelser och förklara dem kausalt. Webers råd är att sociologer ska föreställa sig hur individer skulle ha agerat om de var fullt medvetna, jämföra detta med det faktiska beteendet, och därigenom få en bild av avvikelsen från den rationella vägen.^[1]