Iller

För andra betydelser, se Iller (olika betydelser). För tamiller, se motsvarande artikel.
Iller
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Finland: Sårbar[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljMårddjur
Mustelidae
SläkteMustela
ArtIller
M. putorius
Vetenskapligt namn
§ Mustela putorius
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde enligt IUCN
Hitta fler artiklar om djur med

Iller (Mustela putorius) är ett litet mårddjur.

Den hör hemma i Nordafrika och västra Eurasien. Den är övervägande mörkbrun, med ett blekare område på nederdelen av buken och en mörk mask över huvudet. Jämfört med den liknande arten mink, som tidigare räknades till släktet Mustela, är illern kortare och mer kompakt,[3] har kraftigare skalle och tänder[4] och rör sig smidigare och snabbare.[5]

Illern är mycket mindre revirhävdande än andra mårddjur. Det är vanligt att individer av samma kön lever i samma område.[6] Liksom andra mårddjur är illern polygam. Dräktigheten inträffar direkt efter parningen.[7] De fem till tio ungarna föds vanligen under tidig sommar och blir självständiga när de är två till tre månader gamla. Illern äter små gnagare, fåglar, groddjur och kräldjur.[8] Det förekommer att den förlamar sitt byte genom att sticka in tänderna i dess hjärna, för att kunna förvara det i sin håla så att det kan ätas senare.[7][9]

  1. ^ Skumatov, D. et al. 2016 Mustela putorius . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 12 augusti 2019.
  2. ^ Thomas Lilley (2019). ”Finsk rödlistning av iller – Mustela putorius (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.47240. Läst 22 mars 2022. 
  3. ^ Heptner & Sludskii 2002, s. 1108.
  4. ^ Heptner & Sludskii 2002, s. 1112–1113.
  5. ^ Heptner & Sludskii 2002, s. 1130.
  6. ^ Harris & Yalden 2008, s. 480–481.
  7. ^ [a b] Harris & Yalden 2008, s. 482–483.
  8. ^ Heptner & Sludskii 2002, s. 1127–1129.
  9. ^ Johnston 1903, s. 155.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy