Back استضاءة Arabic İşıqlanma dərəcəsi Azerbaijani Beleichtungsstärkn BAR Асьветленасьць BE-X-OLD Осветеност Bulgarian দীপন Bengali/Bangla Il·luminació (fotometria) Catalan Intenzita osvětlení Czech Çуталнăлăх CV Beleuchtungsstärke German
| Illuminans | |
 En luxmeter, som mäter illuminans. | |
| Grundläggande | |
|---|---|
| Storhetssymbol(er) | , |
| Enheter | |
| SI-enhet | Lux (lx) |
| SI-dimension | L−2·J |
Illuminans eller belysningsstyrka[1] är en fotometrisk storhet för att mäta hur mycket en yta belyses. Om ett visst ljusflöde träffar en area har illuminansen ett värde; om ytan är större men fortfarande träffas av samma ljusflöde är illuminansen mindre. Det senare inträffar exempelvis med en större yta som antingen placeras längre bort eller vinklas så att den upptar samma rymdvinkel.
Inom det internationella måttenhetssystemet (SI) är illuminans en härledd storhet med beteckningen E eller Ev och mäts i enheten lux, förkortat lx. Uttryckt i andra SI-enheter är 1 lux = 1 lumen per kvadratmeter (lm/m2).[2]
Svensk och internationell standard har formulerat detaljerade krav på belysning i olika typer av lokaler, till exempel industri- och hantverkslokaler, kontor, detaljhandel undervisningslokaler och vårdlokaler. Inom varje lokaltyp specificeras rum för olika ändamål - för vårdlokaler till exempel korridor, patienttoalett, förlossningsrum med mera och ett tabellverk anger vilken lägsta illuminans som krävs antingen på arbetsytor eller på golvnivå.[3] Som hjälp vid belysningsplanering finns datorprogram, tabeller och diagram för beräkning av illuminansen i ännu inte byggda rum.[1] De värden som anges i standardtabellerna är i sig inte bindande, men görs oftast bindande genom avtal.[4]
En anordning som används för att mäta illuminans kallas luxmeter. Liksom övriga fotometriska enheter uttrycker lux-värdet inte den enskilda människans ljusupplevelse i den specifika situationen utan utgör en sorts medelvärde som går att mäta fysiskt.[1] Upplevelsen av hur starkt ljuset är går inte att uttrycka i termer av illuminans utan beror på sammanhanget. Viktiga faktorer är här vilka kontraster som finns i synfältet, hur synsinnet har adapterat till situationen och inte minst den enskilda personens visuella förmåga, referenser och preferenser.[5]
- ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:0 - ^ Starby, Lars (2006). En bok om belysning. Stockholm: Ljuskultur. sid. 116
- ^ Ljus och rum. Planeringsguide för belysning inomhus (3). Ljuskultur. 2013. sid. 153-178. ”Tabellerna är hämtade ur den svenska standarden SS-EN 12464-1:2011”
- ^ Fridell Anter, Karin (2012). ”Om belysningsprojektering. En undersökning av arkitekters och andra konsulters arbete och kunskapsbehov”. sid. 35. Arkiverad från originalet den 20 september 2016. https://web.archive.org/web/20160920204235/http://www.arkus.se/publikationer-for-nedladdning/om-belysningsprojektering/. Läst 4 september 2016.
- ^ Säter, Monica (2012). ”Equilibrium User Centred Lighting Design Towards the development of a lighting design that is individually psychologically, physiologically and visually supportive”. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/165472/165472.pdf. Läst 4 september 2016.