Indonesien Republiken Indonesien |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
Valspråk: Bhinneka Tunggal Ika (Gammal javanesiska) Enhet i mångfald Nationell ideologi: Pancasila[1][2] |
||||||
Nationalsång: Indonesia Raya |
||||||
Huvudstad (även största stad) | Jakarta | |||||
Officiellt språk | Indonesiska | |||||
Demonym | indones(maskulinform) indonesiska (femininform)[3] |
|||||
Statsskick | Republik | |||||
- | President | Prabowo Subianto | ||||
- | Vicepresident | Gibran Rakabuming Raka | ||||
Självständighet | från Nederländerna | |||||
- | Deklarerad | 17 augusti 1945 | ||||
- | Erkänd | 27 december 1949 | ||||
Yta | ||||||
- | Totalt | 1 904 569 km²[4] (15:e) | ||||
- | Vatten (%) | 4,85% | ||||
Befolkning | ||||||
- | 2010 års uppskattning | 252 812 245[5] (4:e) | ||||
- | Befolkningstäthet | 133 inv./km² (84:e) | ||||
BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |||||
- | Totalt | ▲ 4,398 biljoner USD[6] (7:e) | ||||
- | Per capita | ▲ 15 855 USD[6] (98:e) | ||||
BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |||||
- | Totalt | ▲ 1,391 biljoner USD[6] (16:e) | ||||
- | Per capita | ▲ 5 016 USD[6] (112:e) | ||||
Ginikoefficient (2002) | 34,3 | |||||
HDI (2021) | ▲ 0,705[7] (114:e) | |||||
Valuta | Rupiah (IDR ) |
|||||
Tidszon | UTC+7 till UTC+9 | |||||
Topografi | ||||||
- | Högsta punkt | Puncak Jaya, 5 030 m ö.h. | ||||
- | Största sjö | Danau Toba, 1130 km² | ||||
Kör på | Vänster | |||||
Nationaldag | 17 augusti | |||||
Nationalitetsmärke | RI | |||||
Landskod | ID, IDN, 360 | |||||
Landsnummer | 62 |
Indonesien, officiellt Republiken Indonesien (indonesiska: Republik Indonesia), är en stat i Sydostasien och Oceanien (västra Stilla havet). Indonesien består av över 13 000 öar[8] och 33 provinser. Med över 252 miljoner invånare är det världens fjärde folkrikaste land och har världens största muslimska befolkning. Indonesien är en republik med en vald lagstiftande församling och president. Landets huvudstad är Jakarta. Landet gränsar till Papua Nya Guinea, Östtimor och Malaysia. Andra grannländer är Singapore, Brunei, Filippinerna, Australien, Thailand och de indiska territorierna Andamanerna och Nikobarerna. Indonesien är en av grundarna av ASEAN och är medlem av G20. Indonesien har världens artonde största ekonomi efter nominell BNP och femtonde största efter köpkraftsparitet.
Den indonesiska övärlden har varit en viktig handelsregion sedan åtminstone 600-talet då Srivijaya och senare Majapahit förde handel med Kina och Indien. Lokala härskare absorberade gradvis utländska kulturella, religiösa och politiska modeller från de första århundradena f.Kr. och hinduiska och buddhistiska kungariken blomstrade. Indonesisk historia har påverkats av utländska makter som har dragits till dess naturresurser. Muslimska handelsmän förde dit islam och europeiska makter förde dit kristendomen och kämpade mot varandra för att monopolisera handeln i Kryddöarna Moluckerna, under upptäcktsresornas epok. Efter tre och ett halvt sekel av holländsk kolonialism, säkrade Indonesien sin självständighet efter andra världskriget. Indonesiens historia har sedan dess varit turbulent, med utmaningar som naturkatastrofer, korruption, separatism, en demokratiseringsprocess och perioder av snabb ekonomisk förändring.
Tvärs över sina många öar består Indonesien av distinkta etniska, språkliga och religiösa grupper. Den javanesiska är den största och den politiskt dominerande etniska gruppen. Indonesien har utvecklat en gemensam identitet definierad av ett nationellt språk, etnisk mångfald, religiös pluralism inom majoriteten av den muslimska befolkningen och en historia av kolonialism, inklusive rebelliskt uppror mot Indonesiens nationella motto "Bhinneka Tunggal Ika" ("Enighet i mångfald", bokstavligen "många, men ändå en") som artikulerar den mångfald som formar landet. Trots sin stora befolkning och tätbefolkade regioner har Indonesien stora områden av vildmark som stöder världens näst högsta nivå av biologisk mångfald. Landet är rikt på naturresurser, men fattigdomen är utbredd i dagens Indonesien.[9][10]