Indonesien

Indonesien
*Republiken Indonesien*
Indonesien ; Republiken Indonesien
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Bhinneka Tunggal Ika (Gammal javanesiska); Enhet i mångfald; Nationell ideologi: Pancasila
	Nationalsång: Indonesia Raya;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Jakarta
Officiellt språk	Indonesiska
Demonym	indones(maskulinform); indonesiska (femininform)
Statsskick	Republik
Självständighet	från Nederländerna
Yta
Befolkning
BNP (PPP)	2023 års beräkning
BNP (nominell)	2023 års beräkning
Ginikoefficient (2002)	34,3
HDI (2021)	▲ 0,705 (114:e)
Valuta	Rupiah (IDR)
Tidszon	UTC+7 till UTC+9
	Topografi
Kör på	Vänster
Nationaldag	17 augusti
Nationalitetsmärke	RI
Landskod	ID, IDN, 360
Landsnummer	62

Indonesien, officiellt Republiken Indonesien (indonesiska: Republik Indonesia), är en stat i Sydostasien och Oceanien (västra Stilla havet). Indonesien består av över 13 000 öar^[8] och 33 provinser. Med över 252 miljoner invånare är det världens fjärde folkrikaste land och har världens största muslimska befolkning. Indonesien är en republik med en vald lagstiftande församling och president. Landets huvudstad är Jakarta. Landet gränsar till Papua Nya Guinea, Östtimor och Malaysia. Andra grannländer är Singapore, Brunei, Filippinerna, Australien, Thailand och de indiska territorierna Andamanerna och Nikobarerna. Indonesien är en av grundarna av ASEAN och är medlem av G20. Indonesien har världens artonde största ekonomi efter nominell BNP och femtonde största efter köpkraftsparitet.

Den indonesiska övärlden har varit en viktig handelsregion sedan åtminstone 600-talet då Srivijaya och senare Majapahit förde handel med Kina och Indien. Lokala härskare absorberade gradvis utländska kulturella, religiösa och politiska modeller från de första århundradena f.Kr. och hinduiska och buddhistiska kungariken blomstrade. Indonesisk historia har påverkats av utländska makter som har dragits till dess naturresurser. Muslimska handelsmän förde dit islam och europeiska makter förde dit kristendomen och kämpade mot varandra för att monopolisera handeln i Kryddöarna Moluckerna, under upptäcktsresornas epok. Efter tre och ett halvt sekel av holländsk kolonialism, säkrade Indonesien sin självständighet efter andra världskriget. Indonesiens historia har sedan dess varit turbulent, med utmaningar som naturkatastrofer, korruption, separatism, en demokratiseringsprocess och perioder av snabb ekonomisk förändring.

Tvärs över sina många öar består Indonesien av distinkta etniska, språkliga och religiösa grupper. Den javanesiska är den största och den politiskt dominerande etniska gruppen. Indonesien har utvecklat en gemensam identitet definierad av ett nationellt språk, etnisk mångfald, religiös pluralism inom majoriteten av den muslimska befolkningen och en historia av kolonialism, inklusive rebelliskt uppror mot Indonesiens nationella motto "Bhinneka Tunggal Ika" ("Enighet i mångfald", bokstavligen "många, men ändå en") som artikulerar den mångfald som formar landet. Trots sin stora befolkning och tätbefolkade regioner har Indonesien stora områden av vildmark som stöder världens näst högsta nivå av biologisk mångfald. Landet är rikt på naturresurser, men fattigdomen är utbredd i dagens Indonesien.^[9]^[10]

^ (på engelska) Indonesia, US Library of Congress, http://countrystudies.us/indonesia/86.htm
^ Vickers, Adrian (2005) (på engelska), A History of Modern Indonesia, Cambridge University Press, ISBN 0-521-54262-6
^ ”Stat och nationalitet - TT-språket”. https://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/internationellt/stat-och-nationalitet/.
^ ”UN Statistics” (på engelska). UN Statistics. Perserikatan Bangsa-Bangsa. 2005. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/DYB2004/Table03.pdf.
^ ”Central Bureau of Statistics: Census 2010” (på indonesiska) (PDF). Badan Pusat Statistik. Arkiverad från originalet den 13 november 2010. https://web.archive.org/web/20101113144717/http://www.bps.go.id/65tahun/SP2010_agregat_data_perProvinsi.pdf. Läst 17 januari 2011.
^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ ”Indonesia has completed surveys on its 13,000 islands” (på engelska). ANTARA News Agency. 18 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111008211130/http://www.antaranews.com/en/news/1282089150/indonesia-has-completed-surveys-on-its-13-000-islands. Läst 9 september 2011.
^ ”Poverty in Indonesia: Always with them” (på engelska). The Economist. 14 september 2006. http://www.economist.com/world/asia/displaystory.cfm?story_id=7925064. Läst 26 december 2006. ; korrigering.
^ Guerin, G (23 maj 2006). ”Don't count on a Suharto accounting” (på engelska). Asia Times Online (Hong Kong). http://www.atimes.com/atimes/Southeast_Asia/HE23Ae01.html. Läst 9 september 2011. Arkiverad 14 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 november 2017. https://web.archive.org/web/20171114103951/http://www.atimes.com/atimes/Southeast_Asia/HE23Ae01.html. Läst 9 september 2011.

[1] (på engelska) Indonesia, US Library of Congress, http://countrystudies.us/indonesia/86.htm

[Vickers-2] Vickers, Adrian (2005) (på engelska), A History of Modern Indonesia, Cambridge University Press, ISBN 0-521-54262-6

[tt-3] ”Stat och nationalitet - TT-språket”. https://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/internationellt/stat-och-nationalitet/.

[area-4] ”UN Statistics” (på engelska). UN Statistics. Perserikatan Bangsa-Bangsa. 2005. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/DYB2004/Table03.pdf.

[bps2010-5] ”Central Bureau of Statistics: Census 2010” (på indonesiska) (PDF). Badan Pusat Statistik. Arkiverad från originalet den 13 november 2010. https://web.archive.org/web/20101113144717/http://www.bps.go.id/65tahun/SP2010_agregat_data_perProvinsi.pdf. Läst 17 januari 2011.

[imf.org-6] [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.

[hdirapport2022-7] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[8] ”Indonesia has completed surveys on its 13,000 islands” (på engelska). ANTARA News Agency. 18 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111008211130/http://www.antaranews.com/en/news/1282089150/indonesia-has-completed-surveys-on-its-13-000-islands. Läst 9 september 2011.

[economist1-9] ”Poverty in Indonesia: Always with them” (på engelska). The Economist. 14 september 2006. http://www.economist.com/world/asia/displaystory.cfm?story_id=7925064. Läst 26 december 2006. ; korrigering.

[Asia-10] Guerin, G (23 maj 2006). ”Don't count on a Suharto accounting” (på engelska). Asia Times Online (Hong Kong). http://www.atimes.com/atimes/Southeast_Asia/HE23Ae01.html. Läst 9 september 2011. Arkiverad 14 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 november 2017. https://web.archive.org/web/20171114103951/http://www.atimes.com/atimes/Southeast_Asia/HE23Ae01.html. Läst 9 september 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Indonesien

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia