Back Insulien Afrikaans إنسولين Arabic ইনছুলিন Assamese Insulina AST İnsulin Azerbaijani Insulin BAR Інсулін Byelorussian Інсулін BE-X-OLD Инсулин Bulgarian ইনসুলিন Bengali/Bangla
.jpg)
Insulin är ett blodsockerreglerande peptidhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Utsöndringen stimuleras också av förhöjd aminosyrakoncentration i blodet. Utsöndringen ökar därmed exempelvis vid måltid. Ökad aktivitet i sympatiska nervsystemet hämmar utsöndringen av insulin, och parasympatiska nervsystemet stimulerar insulinutsöndringen. Insulinets främsta effekt är att öka cellernas förmåga att ta upp näringsämnen.[1]
Insulin bildas i betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Dessa finns hos högre ryggradsdjur i bukspottkörteln, medan de hos rundmunnar bildar ett separat organ. Hos insekter utsöndras insulinet från hjärnan.[2]
Glukagon har motsatt effekt jämfört med insulin.[1]
Diabetes är en grupp sjukdomar där insulin spelar stor roll och en behandling är att tillföra syntetiskt insulin. Frederick G. Banting och John Macleod tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1923 för upptäckten av insulin som ledde till effektiv behandling.[3]
- ^ [a b] Sand et al. (2007), Människokroppen: fysiologi och anatomi, kapitel 6
- ^ Wang S, Tulina N, Carlin DL, Rulifson EJ (14 augusti 2007). ”The origin of islet-like cells in Drosophila identifies parallels to the vertebrate endocrine axis”. Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. "104" (50): ss. 19873–8. doi:. PMID 18056636. PMC: 2148390. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2148390/?tool=pubmed.
- ^ ”Ifrågasatta pristagare för upptäckten av insulinet”. https://www.diabetesportalen.lu.se/diabeteshistoria/ifragasatta-pristagare-for-upptackten-av-insulinet. Läst 12 maj 2019.