Back Италиа Abkhazian Itali ACE Италие ADY Italië Afrikaans Italien ALS Италия ALT ጣልያን Amharic Italy AMI Italia AN Italia ANG

Italien

För republiken under tidigt 1800-tal, se Republiken Italien (Napoleontiden).
Repubblica Italiana
Republiken Italien
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Il Canto degli Italiani
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Rom
Officiellt språk Italienska1
Demonym italienare; italiensk[1]
Statsskick Republik
 -  President Sergio Mattarella
 -  Premiärminister Giorgia Meloni
Självständighet Italiens enande 
 -  Deklarerad 17 mars 1861 
 -  Erkänd 17 mars 1861 
Yta
 -  Totalt 301 340 km²[2] (73:e)
 -  Vatten (%) 2,4 %
Demografi
 -  2016 års uppskattning 60 589 445[4] (23:e)
 -  2011 års folkräkning 59 433 744[3] 
 -  Befolkningstäthet 201 inv./km² (44:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 3,195 biljoner USD[5] (12:e)
 -  Per capita ▲ 54 216 USD[5] (32:a)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 2,169 biljoner USD[5] (8:e)
 -  Per capita ▲ 36 812 USD[5] (26:e)
Ginikoefficient (2021) ▲ 32,9[6] 
HDI (2021) ▲ 0,895[7] (30:e)
Valuta Euro2 (EUR)
Tidszon CET (UTC+1)
 -  Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Mont Blanc, 4 810,45 m ö.h.
 -  Största sjö Gardasjön, 370 km²
 -  Längsta flod Po, 652 km
Nationaldag 2 juni
Nationalitetsmärke I
Landskod IT, ITA, 380
Toppdomän .it
Landsnummer 39
1. Franska är officiellt språk jämte italienskan i Aostadalen; tyska är officiellt språk jämte italienskan i Sydtyrolen. Flera andra minoritetsspråk är officiella i betr. kommuner
2. förutom exklaven Campione d’Italia där valuta är schweizisk franc.

Italien (italienska: Italia), formellt Republiken Italien[1] (italienska: Repubblica Italiana[a]), är en enhetlig parlamentarisk republik i Sydeuropa. Italiens territorium täcker 301 338 km² och påverkas av ett tempererat säsongsklimat. Med 60,8 miljoner invånare är Italien det femte mest folkrika landet i Europa och det 23:e folkrikaste i världen.

I norr gränsar landet till Schweiz och Österrike, i nordost till Slovenien, i nordväst till Frankrike. De självständiga staterna San Marino och Vatikanstaten är enklaver inom Italien. Italien har maritim gräns med Slovenien och Kroatien i Triestebukten och med Frankrike mellan Ventimiglia och Menton, mellan Sardinien och Korsika samt mellan Toskanska arkipelagen och Korsika. Avståndet till Albanien är cirka 72 kilometer, utmed Otrantosundet. Campione d’Italia är en italiensk exklav i Schweiz.

Malteserorden har sitt högkvarter i Rom.

Italien består från norr till söder av nästan hela södra sidan av Alpkedjan söder om dess vattendelare, hela Poslätten, Apenninska halvön, Sicilien, Sardinien – de två största öarna i Medelhavet – och många andra mindre öar.

Italien liknar en stövel till formen. I norr kantas stövelns skaft av Alperna och där ligger landets högsta berg Monte Bianco (4 810 meter över havet, i Sverige känt som Mont Blanc). I alpområdet finns det många skidorter och tre stora sjöar. En av dem är Comosjön. Söder om Alperna finns en av Europas mest bördiga slätter, Poslätten. Genom Poslätten rinner den stora floden Po, med sina många bifloder. Där ligger även de två stora modestäderna Milano och Turin. Från norr till söder genom den italienska halvön löper bergskedjan Apenninerna.

Rom, Italiens huvudstad, var i århundraden ett politiskt och religiöst centrum i den västerländska civilisationen som huvudstad i Romerska riket och plats för Heliga stolen. Efter Romerska rikets fall uthärdade Italien flertal invasioner av främmande folk, från germanska stammarna som till exempel langobarderna och östgoterna, till bysantiner och senare normanderna. Århundraden senare blev Italien födelseplatsen för maritima republiker och renässansen,[8] en intellektuell rörelse som skulle visa sig vara av stor vikt för att forma den efterföljande kursen av det europeiska tänkandet.

Under den större delen av tiden efter romerska riket var Italien splittrat i flera riken (till exempel Kungariket Sardinien och Kungariket Bägge Sicilierna och Hertigdömet Milano) och stadsstater, men enades år 1861,[9] efter en tumultartad period i historien känd som Il Risorgimento ("återuppvaknandet").

Italien var en av initiativtagarna till bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, som senare utvecklades till Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Italien är medlem av militäralliansen Nato sedan den bildades 1949. Italien är medlem av informella G7-gruppen om världens största industrialiserade ekonomier.

Landets europeiska politiska, sociala och ekonomiska betydelse gör det till en regional stormakt.[10][11] Landet har en hög offentlig utbildningsnivå och är en mycket globaliserad nation.[12]

  1. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 77. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 juli 2017 
  2. ^ ”Italy” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 21 juni 2017. Arkiverad från originalet den 9 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170709111211/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/it.html. Läst 6 juli 2017. 
  3. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CensusUNData
  4. ^ ”National demographic balance” (på engelska). Istituto Nazionale di Statistica. 13 juni 2017. http://www.istat.it/en/archive/201143. Läst 6 juli 2017. 
  5. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  6. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  7. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  8. ^ ”Italy: Birthplace of the Renaissance” (på engelska) (PDF). European Renaissance and Reformation. Township of Washington, NJ: Immaculate Heart Academy. [n.d.]. Arkiverad från originalet den 27 april 2011. https://web.archive.org/web/20110427081145/http://www.immaculateheartacademy.org/outside2/socialstudies/kuhns/1%20Italy%20Birthplace%20of%20the%20Renaissance.pdf. Läst 20 december 2009.  Arkiverad 27 april 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 april 2011. https://web.archive.org/web/20110427081145/http://www.immaculateheartacademy.org/outside2/socialstudies/kuhns/1%20Italy%20Birthplace%20of%20the%20Renaissance.pdf. Läst 28 januari 2012. .}
  9. ^ ”Unification of Italy” (på engelska). Library.thinkquest.org. 4 april 2003. Arkiverad från originalet den 7 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090307050237/http://library.thinkquest.org/TQ0312582/unification.html. Läst 19 november 2009. 
  10. ^ De Leonardis, M. (2003) (på italienska). Il Mediterraneo nella politica estera italiana del secondo dopoguerra. Bologna: Il Mulino. sid. 17 
  11. ^ (på engelska) The Middle East and Europe. Google Books. 1998-11-24. http://books.google.com/?id=X4xw8-Oj9usC&pg=PA157&lpg=PA157&dq=regional+power+italy+in+europe#PPP1,M1. Läst 30 maj 2011 
  12. ^ ”KOF – Pressemitteilung” (på engelska) (PDF). Arkiverad från originalet den 27 april 2011. https://web.archive.org/web/20110427080724/http://globalization.kof.ethz.ch/static/pdf/press_release_2009_en.pdf. Läst 27 oktober 2009. 


Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy