Jihadism

Jihadism är en term som avser att syfta på 2000-talets väpnade jihad inom islamisk fundamentalism. Termen myntades på 1900-talet, och hänsyftar på underjordisk militantism och terrorism, men kan också syfta på mujaheddinsk gerillakrigföring samt islamisk internationell terrorism som uppkom på 1980-talet men som sedan ungefär 1990-talet framför allt förknippas med Al-Qaida. I västvärlden är "jihad" använt som beteckning för "heligt krig" för att försvara eller utbreda islam.

Samtida jihadism hämtar näring från den islamiska återfödelsen på 1800-talet, såsom den utvecklades mot kotebism och liknande ideologier mot mitten av 1900-talet. Dess egentliga uppkomst kan härledas till Sovjetunionens anfall mot Afghanistan 1979, och idéerna har framförts och propagerats under otaliga konflikter därefter. En särskild variant av salafistisk jihadism har urskiljts i salafismen.

När jihadism är förenat med panislamism och därmed gör internationella anspråk, talas om global jihadism. Jihadism syftar vanligen på sunniter. Sekteriska slitningar har lett till flera konflikter med shiiter, sufi och ahmadiyya.^{[källa behövs]}

Jihadistgrupper hade 2016 etablerat vad forskare kallade proto-statsbildningar, organisationer i ett område som utför några av de grundläggande funktionerna i en stat som sophantering, beskattning och rättsväsende. Ur andra perspektiv är de inte egentliga stater, eftersom de saknat internationellt erkännande. Jihadistgrupperna själva kallar dessa proto-statsbildningar stater, emirat och kalifat.^[1] Proto-statsbildningar kontrollerade av IS eller al-Qaida finns i Jemen och Libyen, jihadistgruppen al-Shabaab kontrollerade betydande landområden i östafrikanska Somalia. Den mest kända grupperingen var Islamiska Staten i Syrien och Irak.^[1]