Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Mycket i artikeln tolkar politiska förlopp och avsikter utan källhänvisning, vilket inte är acceptabelt i en encyklopedi. (2023-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Josef Stalin | |
Stalin, 1937.
| |
Tid i befattningen 3 april 1922–5 mars 1953 | |
Företrädare | Position skapad |
---|---|
Efterträdare | Georgij Malenkov |
Tid i befattningen 6 maj 1941–5 mars 1953 | |
Företrädare | Vjatjeslav Molotov |
Efterträdare | Georgij Malenkov |
Född | Ioseb Besarionis dze Dzjughasjvili 18 december 1878 Gori, Guvernementet Tiflis, Kejsardömet Ryssland (i nuvarande Georgien) |
Död | 5 mars 1953 (74 år) Kuntsevo utanför Moskva, Ryska SFSR, Sovjetunionen |
Gravplats | Kremlmuren |
Nationalitet | rysk–sovjetisk |
Politiskt parti | Sovjetunionens kommunistiska parti |
Maka | Jekaterina Svanidze (död 1907), Nadezjda Allilujeva (död 1932) |
Namnteckning |
Josef Stalin,[a] egentligen Iosif Vissarionovitj Dzjugasjvili ,[b] född 18 december 1878[c] i Gori i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Georgien), död 5 mars 1953 på Kuntsevo utanför Moskva, var en revolutionär, författare och sovjetisk politiker av georgisk börd.
Stalin blev 1922 den förste generalsekreteraren i Sovjetunionens kommunistiska parti och övertog i stora drag, efter Vladimir Lenins död 1924, makten över partiet, en position han bibehöll fram till sin död 1953. Han var även formellt regeringschef från 1941.[2]
Stalin betraktas ofta som en av den moderna historiens mest inflytelserika män. Genom utrensningar inom det styrande kommunistiska partiet gjorde han sig av med oppositionella krafter, även om partiet i formell mening förblev kollektivt styrt.[3][4] Stalin byggde upp en omfattande personkult kring sig själv. Statyer föreställande Stalin restes i praktiskt taget varenda stad. Under Stalins styre infördes femårsplaner i ekonomin, vilket ökade industrialiseringen i Sovjetunionen kraftigt och kollektiviseringen av jordbruket.[5] Utrikespolitiskt viktiga händelser var dels beslutet 1939 om att ingå en icke-angreppspakt med Nazityskland - Molotov-Ribbentropp-pakten[6], dels Sovjetunionens deltagande i andra världskriget mot Tyskland mellan 1941 och 1945. Sovjetunionens insatser i kriget spelade en avgörande roll för de allierades seger. Under Stalins tid vid makten organiserades massmord på politiska motståndare, och miljontals dog i de koncentrationsläger (Gulag) som organiserades som ett led i den hårdnande politiska repressionen under hans styre.
Stalin har gett namn till en gren av kommunismen, stalinismen, och myntade namnet marxism-leninismen. Som ett led i Stalins vision om ett sovjetiskt, socialistiskt samhälle beslagtogs privat egendom med tvång. Motstånd hos bondebefolkningen behandlade han hänsynslöst. Namnet Stalin, från det ryska ordet för stål, kan ha tagits för att det påminner om Lenin. Dock valde nära nog alla sovjetiska yrkesrevolutionärer ett "revolutionsnamn" (nom de guerre). En annan uppgift är att det skulle vara en kortform av Stalinskij som var en Rustaveli-översättare som han beundrade.[7] Första gången han signerade en artikel med namnet Stalin var maj 1912.
Referensfel: <ref>
-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>
-tagg hittades