Back Judas Afrikaans رسالة يهوذا Arabic ܐܓܪܬܐ ܕܝܗܘܕܐ ARC رسالة يهوذا ARZ Briaf vom Judas BAR Buku Judas BBC Ліст Іуды Byelorussian Пасланьне Юды BE-X-OLD Съборно послание на свети апостол Иуда Bulgarian Lizher Sant Jud Breton

Judasbrevet

Judasbrevet
Nya testamentet
P078-Jud-1 4-5-POxy2684-III-IV.jpg
Judasbrevet 4–5 och 7–8
i papyrus P78 från cirka år 300. Tillsammans med P72 utgör P78 det äldsta textvittnet till Judasbrevet, fastän det i motsats till P72 bevittnar endast några få verser.
Författare och datering
Föreslagna författareokänd eller Judas
Datering50–110, men trolig.
80–100.
Originalspråkgrekiska
Äldsta handskriftsfyndP72, P78, ca år 300
Innehåll
Huvudsaklig genreNytestamentligt brev
katolskt brev
Antal kapitel1

Judasbrevet (grekiska: Ιούδα επιστολή)[1] är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur. Brevet består av endast 25 verser och är en av Nya testamentets och Bibelns kortaste böcker.[2] Det är det sista av Nya testamentets så kallade katolska brev;[3] katolsk i betydelsen allmän, då det i likhet med de övriga sex katolska breven – Jakobsbrevet, Första Petrusbrevet, Andra Petrusbrevet och de tre Johannesbreven – inte anses vara riktat till en bestämd person eller församling.[4] Majoriteten av dagens forskare menar dock att brevet är riktat till just en specifik församling.[5]

Författaren av Judasbrevet verkar känna till Jakobsbrevet, och Judasbrevet används i sin tur av författaren av Andra Petrusbrevet. Brevet uppges vara skrivet av Judas, Jakobs bror, och den tidiga kyrkan ansåg denne Judas vara den Judas som uppges vara bror till såväl Jesus som Jakob. Även dagens forskare anser att det är Jesu bror Judas som avses,[3] men är däremot delade vad gäller synen på huruvida brevet verkligen har skrivits av denne eller inte.

Vem författaren var är svårt att avgöra och brevet tillhör de mer ifrågasatta skrifterna i Nya testamentet.[3] Forskarna är delade i två läger vad gäller synen på vem som skrev brevet,[6] med en viss övervikt för dem som anser att det är ett pseudonymt verk,[7] eller en pseudepigrafi.[8][en 1] Det dateras inom ett vitt tidsspann, där det oftast förläggs inom perioden cirka år 50 till en bit in på 100-talet.[5] De som menar att Judas är författaren föredrar den tidigare perioden, oftast 50–70. Som regel dateras dock brevet till omkring sekelskiftet år 100,[10] med vissa som föredrar en något senare tid,[3] medan måhända fler förordar perioden 80–100.[11]

Judasbrevet är att betrakta som ett kortare förmaningstal som varnar för de irrlärare som verkar inom församlingen.[3] Det har en starkt judisk karaktär och en apokalyptisk framtoning.[12][13] Det har under 1900-talet kallats för den mest försummade boken i Nya testamentet,[14][15][16] och har ofta åsidosatts på grund av att det är så kort, men också för att det framstår som så besynnerligt eftersom det åberopar icke-kanoniska skrifter som Första Henoksboken och Moses himmelsfärd som auktoritativa skrifter.[16]

  1. ^ Lockett 2016, s. 108–111.
  2. ^ Harrington 2003, s. 162.
  3. ^ [a b c d e] Nationalencyklopedin NE.
  4. ^ Mack 1995, s. 207.
  5. ^ [a b] Perry 2011, s. 513.
  6. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Ehrman 2013 299
  7. ^ Johnson 2010, s. 438.
  8. ^ Powell 2009, s. 510.
  9. ^ Bauckham 2004, s. 174.
  10. ^ Hartman 1989, s. 80.
  11. ^ Schnelle 1998, s. 418.
  12. ^ Bauckham 2004, s. 160–161.
  13. ^ Koester 2000, s. 56.
  14. ^ Perry 2011, s. 515.
  15. ^ Rowston 1975, s. 554.
  16. ^ [a b] Schreiner 2003, s. 403.


Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "en", men ingen motsvarande <references group="en"/>-tagg hittades

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy