Back Joodse kalender Afrikaans Jüdischer Kalender ALS تقويم عبري Arabic تقويم عبرى ARZ Calendariu hebréu AST Yəhudi təqvimi Azerbaijani عبری تقویمی AZB Йәһүд календары Bashkir Яўрэйскі каляндар Byelorussian Габрэйскі каляндар BE-X-OLD
Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från den Babyloniska kalendern men har som utgångspunkt för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr.[1] Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för de bortgångna). Innevarande dygn överlappar med den 13 Kislev 5785, men det judiska dygnet börjar kvällen innan klockan 18.00.
Judar (och staten Israel) räknar numera början av varje nytt år enligt Livryat haOlam (Anno Mundi) med månmånaden Tishri (Rosh Hashana, infaller 5 september-5 oktober vid nymåne, då gud skapade världen kl 18 (solens nedgång) den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr och räknar åren sedan dess).[2] Dock är Nisan som infaller vanligen i april den första månaden i den judiska kalendern då man tidigare hade Anno Graecorum-årsräkning istället för som numera Anno Mundi, så nyår infaller numera i början av 7:e månaden, dvs 1 Tishri. Detta då den judiska kalendern fastställdes under den tidigare kontraktens era, dvs den babylonska varianten av Anno Graecorum med nyår 1 Nisan (i april) som första månad, medan man numera sedan ca 1500 år räknar år sedan världens skapelse.
- ^ Kronologi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ Emil Schürer, Geschichte des jüdischen Volkes im Zeitalter Jesu Christi, vol. 1, Leipzig 1886–1890; 4:e uppl. 1901–1909, s. 36–46; Mishnah, Rosh HaShanah 1:1