Juho Kusti Paasikivi | |
Tid i befattningen 11 mars 1946–1 mars 1956 | |
Statsminister | |
---|---|
Företrädare | Gustaf Mannerheim |
Efterträdare | Urho Kekkonen |
Tid i befattningen 17 november 1944–9 mars 1946 | |
President | Gustaf Mannerheim |
Företrädare | Urho Castrén |
Efterträdare | Mauno Pekkala |
Tid i befattningen 27 maj 1918–27 november 1918 | |
Företrädare | Pehr Evind Svinhufvud |
Efterträdare | Lauri Ingman |
Tid i befattningen 1 december 1939–27 mars 1940 | |
Statsminister | Risto Ryti |
Företrädare | Ernst von Born |
Efterträdare | Siste innehavaren |
Född | Johan Gustaf Hellstén 27 november 1870 Hämeenkoski, Storfurstendömet Finland |
Död | 14 december 1956 (86 år) Helsingfors, Finland |
Gravplats | Sandudds begravningsplats[1] |
Politiskt parti | Finska partiet Samlingspartiet |
Alma mater | Helsingfors universitet |
Yrke | Jurist, docent, statsman, tjänsteman |
Maka | Anna Matilda Forsman (g. 1897–1931; hennes död) Allina (Alli) Valve (g. 1934–1956; hans död) |
Barn | Annikki, Wellamo, Juhani och Varma |
Släktingar | Joakim Paasikivi (barnbarns barn) |
Namnteckning |
Juho Kusti Paasikivi, ursprungligen Johan Gustaf Hellstén, född 27 november 1870 i Hämeenkoski, död 14 december 1956 i Helsingfors, var en finländsk jurist, bankchef, politiker och statsman som var Finlands president 1946–56. Han var även statsminister 1918 samt 1944–46. Han tillhörde Samlingspartiet, men som statsminister 1944-1946 och som president 1946-1956 var han formellt partilös eftersom det ansågs krävas i förhållande till Sovjetunionen.
I omkring 50 år var Paasikivi en av de mest profilerade politikerna i Finland, med stort inflytande över flera centrala politiska och ekonomiska beslut.[2] Under hans presidentskap inleddes den finländska så kallade Paasikivi-Kekkonen-linjen, den realpolitiska utrikespolitiken som betonade goda relationer till Sovjetunionen. Han var far till Annikki Paasikivi och farfars far till Joakim Paasikivi.[3]