Kalcium

Uppslagsordet ”Calcium” leder hit. För en ort i USA, se Calcium, New York.
Kalcium
Nummer
20
Tecken
Ca
Grupp
2
Period
4
Block
s
Mg

Ca

Sr
KaliumKalciumSkandium
[Ar] 4s2
20Ca



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa40,078(4)[1] u
UtseendeSilvergrå med en svagt gul nyans[2]
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.1,55 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten1,378 g/cm3
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 115 K (842 °C)
Kokpunkt1 757 K (1 484 °C)
Molvolym26,2 × 10−6 /mol
Värmevärde−990 J/(kg × K)
Smältvärme8,54 kJ/mol
Ångbildningsvärme153[3] kJ/mol
Specifik värmekapacitet647,3[4] J/(kg × K)
Molär värmekapacitet25,929 J/(mol × K)
Ångtryck
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 864 956 1 071 1 227 1 443 1 755
Atomära egenskaper
Atomradie197 pm
Kovalent radie176 ± 10 pm
van der Waalsradie231[5] pm
Elektronaffinitet2,37 kJ/mol
JonisationspotentialFörsta: 589,8 kJ/mol
Andra: 1 145,4 kJ/mol
Tredje: 4 912,4 kJ/mol
Fjärde: 6 491 kJ/mol
(Lista)
Arbetsfunktion2,87[6] eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Ar] 4s2
e per skal2, 8, 8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd+2, +1,[7] −1[8]
Oxider (basicitet)CaO (starkt basisk)
Elektronegativitet1 (Paulingskalan)
1,034 (Allenskalan)
Normalpotential−2,84 V (Ca2+ + 2 e → Ca)
Diverse
KristallstrukturKubisk ytcentrerad (fcc)
Kristallstruktur
Ljudhastighet3810 m/s
Termisk expansion22,3 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga201 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet2,94 × 107[9] A/(V × m)
Elektrisk resistivitet33,6 × m (20 °C)
Magnetismparamagnetisk
Magnetisk susceptibilitet1,9 × 10−5[10]
Youngs modul20 GPa
Skjuvmodul7,4 GPa
Kompressionsmodul17 GPa
Poissons konstant0,31
Mohs hårdhet1,75
Brinells hårdhet167 MPa
Identifikation
CAS-nummer7440-70-2
Pubchem5460341
Historia
NamnursprungFrån latin calx, "kalk".[11][12]
Upptäckt och första isolationHumphry Davy (1808)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Kalciumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
40Ca 96,941 %
Stabil
41Ca {syn.} 103000 a ε 0,421 41K
42Ca 0,647 %
Stabil
43Ca 0,135 %
Stabil
44Ca 2,086 %
Stabil
46Ca 0,004 %
Stabil
48Ca 0,187 % > 6 × 1018 a ββ 4,272 48Ti
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [13]
02 – Brandfarlig
Brandfarlig
H-fraserH261
P-fraserP231+232, P422
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [13]
Brandfarlig
Brandfarlig
(F)
R-fraserR15
S-fraserS(2), S8, S24/25, S43
NFPA 704

1
3
2
W
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca. Kalcium, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller, är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan. Kalcium är viktigt för alla levande organismer och är den vanligaste metallen i en del djur.

Rent metalliskt kalcium reagerar med luftfuktigheten så att ett vitt lager av kalciumhydroxid bildas på ytan. I reaktionen bildas vätgas.

  1. ^ Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 28 juli 2022. 
  2. ^ Norman N. Greenwood and Alan Earnshaw: Chemistry of the Elements. Butterworth-Heinemann.
  3. ^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  4. ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  5. ^ Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. I: J. Phys. Chem. A. 2009, 113, s. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556.
  6. ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, volym 6: Festkörper. 2:a uppl, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, s. 361.
  7. ^ Krieck, Sven; Helmar Görls, Lian Yu, Markus Reiher, Matthias Westerhausen (4 februari 2009). ”Stable "Inverse" Sandwich Complex with Unprecedented Organocalcium(I): Crystal Structures of [(thf)2Mg(Br)-C6H2-2,4,6-Ph3] and [(thf)3Ca{μ-C6H3-1,3,5-Ph3}Ca(thf)3]”. Journal of the American Chemical Society. "131". sid. 2977–2985. doi:10.1021/ja808524y .
    Vid Friedrich-Schiller-Universität Jena framställdes 2009 ett stabilt, om än extremt vatten- och luftkänsligt kalcium(I)-komplex (inverse sandwich), där kalciumet har det i stabila föreningar tidigare inte kända oxidationstalet +1.
  8. ^ Krieck, Sven; Görls, Helmar; Westerhausen, Matthias (2010). ”Mechanistic Elucidation of the Formation of the Inverse Ca(I) Sandwich Complex [(thf)3Ca(μ-C6H3-1,3,5-Ph3)Ca(thf)3] and Stability of Aryl-Substituted Phenylcalcium Complexes”. Journal of the American Chemical Society 132 (35): sid. 12492–12501. doi:10.1021/ja105534w. PMID 20718434. 
  9. ^ Chi, T.C.. ”Electrical Resistivity of Alkaline Earth Elements”. sid. 470. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224154950/http://www.nist.gov/data/PDFfiles/jpcrd139.pdf. Läst 5 mars 2016. 
  10. ^ Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, s. E-129 – E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
  11. ^ ”Calcium – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/20/calcium. Läst 28 juli 2022. 
  12. ^ ”Calcium”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary. https://www.etymonline.com/search?q=Calcium. Läst 28 juli 2022. 
  13. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_8160

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy