Karl X Gustav | |
---|---|
Porträtt av Karl X Gustav som tronföljare från 1652–1653 av Sébastien Bourdon, Nationalmuseum. Han bär en marskalksstav vilket avser att framhäva hans militära bedrifter. | |
Regeringstid | 6 juni 1654–13 februari 1660 (5 år och 252 dagar) |
Kröning | 6 juni 1654 i Uppsala domkyrka |
Företrädare | Kristina (regerande drottning av Sverige) |
Efterträdare | Karl XI |
Valspråk | I Gud mitt öde, han själv skall göra det (latin: In Iehovah sors mea, ipse faciet) |
Gemål | Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp |
Barn | Karl XI |
Ätt | Pfalziska ätten |
Far | Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken |
Mor | Katarina Karlsdotter Vasa |
Född | 8 november 1622 Nyköpingshus i Nyköping |
Namnteckning | |
Död | 13 februari 1660 (37 år och 97 dagar) Kungshuset i Göteborg |
Begravd | 4 november 1660 Riddarholmskyrkan i Stockholm |
Karl X Gustav, född 8 november 1622 på Nyköpingshus, död 13 februari 1660 i Göteborg, var kung av Sverige från 1654 till sin död sex år senare. Hans korta tid som svensk kung präglades av krig, och han tillbringade större delen av sin regeringstid som ledare av den svenska armén i Polen, Tyskland och Danmark. Armén var mycket framgångsrik och tåget över Stora Bält som ledde till freden i Roskilde är en av Sveriges största krigsframgångar någonsin.
Han var son till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och prinsessan Katarina av Sverige, dotter till Karl IX. Han gifte sig 24 oktober 1654 med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. Karl X Gustav återinförde furstehuset Wittelsbach i Sverige, grundlade dess pfalziska gren som svensk kungaätt och var den förste kungen under den karolinska eran, vilken brukar anses utgöras av hans egen, sonen Karl XI:s samt sonsonen Karl XII:s regeringstider. Han var kusin till drottning Kristina.