Xylografi ur bildverket Nordiska taflor 1866.
Karlstad erhöll stadsprivilegier av Karl IX den 5 mars 1584.[1] Då fanns bara 45 hushåll och 150 invånare.[2] Samhället Thingvalla bytte då namn till Carlstad.[2] Karlstad som namn omnämns första gången 1582 och hade en föregångare som hette Tingvalla och är känd sedan 1200-talet som en handels- och marknadsplats. Under en lång tid på 1600-talet var brukspatron Johan Börjesson Carlberg stadens borgmästare. I september 1616 brann flera av stadens gårdar ner.
1647 blev Karlstad stiftsstad i Karlstads stift och 1775 residensstad i Värmlands län. Karlstads första gymnasium invigdes 1675. Den var länge en mycket liten stad, och hade 1652 360 mantalsskrivna invånare, och ännu 1800 2.165 invånare. Under det stora nordiska kriget förlades flera kompani i Karlstad. Flest soldater inkvarterades i staden under Karl XII båda fälttåg mot Norge 1716 och 1718. Staden var vid denna tid på kraftig nedgång, vilket föranledde att dåvarande borgmästaren Leonard Johan Ringer skickade in en skrivelse till landshövdingen i september 1719. I skrivelsen påtalar han att staden lider av hungersnöd och stora delar av befolkningen riskerar att frysa ihjäl med anledning av bristen på ved. Bara en månad senare, natten till den 1 oktober 1719, ödelades nästintill hela staden av en stor brand. Domkyrkan, som då var belägen nere vid Klarälven, blev offer för branden.[3] Elden skall ha uppkommit i en gård i närheten av Stora torget.
Den 22 juni 1752 drabbades staden åter av en omfattande brand som startade hos guldsmeden Fernlöfs gård. På bara sju timmar hade staden ödelagts.[4]
I slutet av 1700-talet invigdes Sveriges längsta stenbro, Östra bron. Under 1800-talet kom Karlstad att få betydelse som utskeppningshamn för Klarälvsdalens och Fryksdalens bruks- och skogsbygder. En förutsättning för detta var Trollhätte kanal som byggdes 1800 och fördjupades 1845. En ordentlig hamn i Karlstad anlades först 1835. En ny och bättre hamn, nuvarande inre hamnen, anlades 1858–64. 1906 färdigställdes yttre hamnen, för att möta de nya fraktbehoven vid tillkomsten av Karlstad–Munkfors järnväg. 1841 erhöll Karlstad stapelstadsrättigheter.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 24
- ^ [a b] Meyer-Lie, Anita; Per Berggren (November 1999). Karlstads Fasader. Karlstad: Berggren&Meyer-Lie. sid. 6. ISBN 91-973720-0-5
- ^ https://www.svenskakyrkan.se/karlstadspastorat/nyheter/historik
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 september 2023. https://web.archive.org/web/20230904102912/https://varmlandsmuseum.se/wp-content/uploads/2016/02/Karlstad_Historia.pdf. Läst 4 september 2023.