Back كاروتين Arabic Карацін Byelorussian Каротин Bulgarian ကာရိုတိဉ်း BLK Karoten BS Carotè Catalan Karoteny Czech Karotin Danish Carotine German Καροτένιο Greek
Ej att förväxla med keratin.
En karoten, stundom, karotin (från latin carota, "morot", via tyska "karotin",[1] myntat 1831 av karotenernas upptäckare, den tyske kemisten Heinrich Wilhelm Ferdinand Wackenroder[2]), är en organisk förening tillhörande tetraterpenerna. Karotener är karotenoider som saknar syre, det vill säga omättade kolväten, med summaformeln C40Hx (x=56 hos α-, β-, ...ε-karoten och lykopen, men varierar hos andra karotener som till exempel x=54 hos torulen och x=64 hos fytoen). De syntetiseras av växter men kan inte produceras av djur, vilka måste få dem via födan. Karotenerna är orange växtpigment som är viktiga i fotosyntesens antennsystem, oskadliggör reaktivt singlettsyre som annars kan ge upphov till fotooxidation[3] och ger dessutom färg åt många växtdelar (förutom morötter), som kronblad, frukter och höstlöv.
β-karoten, den bäst kända av de karotener som fungerar som provitamin A, består av två retinylgrupper och bryts ner i tunntarmens slemhinna med hjälp av β-karoten-15,15'-monooxygenas till retinal, en form av vitamin A. β-karoten kan lagras i levern och omvandlas till retinal när behov uppstår. α-karoten och γ-karoten har mindre A-vitaminaktivitet på grund av att de bara har en retinylgrupp (β-jononring) och så har också xantofyllen β-kryptoxantin. Alla andra karotenoider saknar β-ring och fungerar sålunda inte som provitamin A (de kan ju exempelvis vara antioxidanter och sålunda fylla en biokemisk funktion på andra sätt).
Däggdjur uppvisar stora skillnader i förmåga att omvandla karotenoider som innehåller retinylgrupper till retinal. Växtätare utnyttjar karotener bra eftersom de har β-karoten-15,15'-monooxygenas (det enzym som katalyserar omvandlingen), medan rovdjur som i allmänhet saknar detta enzym inte kan omvandla karotenoider alls (karotener fungerar alltså inte som A-vitamin för dessa arter). Rovdjuren måste således få i sig retinal genom födan, vilken då måste vara animalisk (eftersom retinal inte produceras av växter). Katter kan enligt en undersökning omvandla en del karoten, men inte tillräckligt för att täcka sitt behov.[4]
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Karoten (tryckår 1935)
- ^ Theodore L. Sourkes, 2009, The Discovery and Early History of Carotene, Bull. Hist. Chem., vol. 34, nr. 1, sid. 32-38.
- ^ Setsuro Matsushita, Junji Terao, Singlet Oxygen-Initiated Photooxidation of Unsaturated Fatty Acid Esters and Inhibitory Effects of Tocopherols and β-Carotene i M G Sinic och M Karel, Autoxidation in Food and Biological Systems 1980, ISBN 978-1-4757-9353-6 sid 27-44.
- ^ Green AS, Tang G, Lango J, Klasing KC, Fascetti AJ (2011). ”Domestic cats convert ((2) H(8))-β-carotene to ((2) H(4))-retinol following a single oral dose”. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition 96 (4): sid. 681–92. doi:. PMID 21797934.