Kaspiska havet

	Kaspiska havet
	Kaspiska sjön
	Endorheisk sjö
	Satellitbild över Kaspiska havet.
Länder	Azerbajdzjan, Iran, Kazakstan, Ryssland, Turkmenistan
Städer	Baku, Rasht, Aktau, Machatjkala, Türkmenbaşy
Koordinater	41°N 51°Ö / 41°N 51°Ö
Källa	Volga
- höjdläge	−28 m ö.h.
Utflöde	Genom avdunstning
Längd	1 200 km
Bredd	435 km
Medeldjup	184 m
- Maximalt djup	1 025 m
Volym	78 200 km³ ?
Flodbäcken	3 626 000 km²
Area	371 000 km²
Geonames	630671
	Kaspiska havets avrinningsområde. Kaspiska havets avrinningsområde.

Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km²^[1] och en volym på 78 200 km³.^[2] Sjön är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter.^[1]

Salthalten i Kaspiska havet ligger på ungefär 1,1 procent,^[1] ungefär en tredjedel av salthalten i de flesta haven. Enligt Strabon är sjön namngiven efter ett forntida folk kallat Kashyapas (Sanskrit).^[3]^[4] Kaspiska havet är känt som Qazvin قزوين eller بحر قزوين på gamla arabiska kartor. I Iran är den ibland kallad Daryâ-ye Mâzandarân eller دریای مازندران.

Föroreningar från oljeindustrin och dammar i floder som rinner ut i den har skadat dess ekologi. Det förutspås att under 2000-talet kommer havets djup att minska med 9–18 m på grund av den globala uppvärmningen och processen med ökenspridning, vilket orsakar en ekocid.^[5]^[6]

^ [a b c d e] ”Kaspiska havet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kaspiska-havet. Läst 18 oktober 2009.
^ Lake Profile: Caspian Sea. LakeNet.
^ Strabo, 11.2.15. Strabon anger ett förlorat verk av Eratosthenes som sin källa.
^ Olsson, Suzanne. Jesus in Kashmir The Lost Tomb. sid. 22. http://books.google.co.uk/books?id=x0kzWF_FCf8C&pg=PA22&lpg=PA22&dq=Kashyap+caspian+sea&source=bl&ots=s0x12NXT-J&sig=ZsVJu8RJX2BybXYPRvD-ZnkXzOo&hl=en&ei=AOjMSZyDIMWOjAeOg_XcCQ&sa=X&oi=book_result&resnum=9&ct=result
^ Dumont, Henri (1995-10). ”Ecocide in the Caspian Sea” (på engelska). Nature 377 (6551): sid. 673–674. doi:10.1038/377673a0. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/377673a0. Läst 1 september 2023.
^ Frank Wesselingh (23 december 2020). ”The Caspian Sea is set to fall by 9 metres or more this century – an ecocide is imminent” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/the-caspian-sea-is-set-to-fall-by-9-metres-or-more-this-century-an-ecocide-is-imminent-152229. Läst 1 september 2023.

[Nationalencyklopedin-1] [a b c d e] ”Kaspiska havet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kaspiska-havet. Läst 18 oktober 2009.

[LakeNet-2] Lake Profile: Caspian Sea. LakeNet.

[3] Strabo, 11.2.15. Strabon anger ett förlorat verk av Eratosthenes som sin källa.

[4] Olsson, Suzanne. Jesus in Kashmir The Lost Tomb. sid. 22. http://books.google.co.uk/books?id=x0kzWF_FCf8C&pg=PA22&lpg=PA22&dq=Kashyap+caspian+sea&source=bl&ots=s0x12NXT-J&sig=ZsVJu8RJX2BybXYPRvD-ZnkXzOo&hl=en&ei=AOjMSZyDIMWOjAeOg_XcCQ&sa=X&oi=book_result&resnum=9&ct=result

[5] Dumont, Henri (1995-10). ”Ecocide in the Caspian Sea” (på engelska). Nature 377 (6551): sid. 673–674. doi:10.1038/377673a0. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/377673a0. Läst 1 september 2023.

[6] Frank Wesselingh (23 december 2020). ”The Caspian Sea is set to fall by 9 metres or more this century – an ecocide is imminent” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/the-caspian-sea-is-set-to-fall-by-9-metres-or-more-this-century-an-ecocide-is-imminent-152229. Läst 1 september 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Kaspiska havet

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia