Konflikten i Nordirland

Konflikten i Nordirland
Karta över ön Irland.
Ägde rum 1969–2007 Plats I huvudsak Nordirland men konflikten har utkämpats också i Irland, Storbritannien och övriga Europa. Utfall Långfredagsavtalet, St Andrews Agreement och Home rule Casus belli Storbritanniens fortsatta kontroll över Nordirland.
Stridande
Nationella säkerhetsstyrkor:  Storbritannien Storbritanniens försvarsmakt Royal Ulster Constabulary  Irland Irlands försvarsmakt Polis i Republiken Irland	Irländska republikanska paramilitära: Provisoriska IRA Officiella IRA Irländska nationella befrielsearmén Irish People's Liberation Organisation Kontinuitets-IRA Verkliga IRA	Nordirländska unionistiska paramilitära: Ulsters Frivilligstyrka Ulster Defence Association Loyalist Volunteer Force Red Hand Commandos Ulster Resistance
Förluster
Storbritannien: 1049[1] Irland: 11[1]	374[1]	162[1]
Civila: 1 841 (1 935 inklusive f.d. medlemmar av säkerhetsstyrkor och f.d. paramilitära)[1]

Konflikten i Nordirland (engelska: The Troubles, iriska: Na Trioblóidí) var den mest intensiva perioden av den inre konflikten i Nordirland. Den började av olika anledningar år 1969 och kan anses vara avslutad 2007, eftersom Nordirland efter långfredagsavtalet 1998 har fått självstyre med en regering där både lojalister (protestanter) och republikaner (katoliker) är med. Konflikten rådde mellan å ena sidan republikanska grupper (främst bestående av katoliker) som ville integrera den brittiska provinsen Nordirland med republiken Irland och å andra sidan Storbritannien samt unionistiska grupper (främst bestående av protestanter) som motsatte sig detta. Alla de paramilitära grupperna har lagt ner sina vapen, upplösts eller iakttagit en långvarig vapenvila. Dissidentrepublikanska Real IRA och Continuity IRA har utfört terrordåd under 2009 och sedan 2016, men dessa grupper är små och har begränsat folkligt stöd.