Konklav

Konklav, av latinets conclave ’kammare’, ytterst av clavis ’nyckel’, egentligen ’rum som kan låsas’, är det från yttervärlden strängt avspärrade rum i vilket påveval försiggår. Det är även benämningen på de bakom låsta dörrar hållna sammanträden varvid de församlade kardinalerna förrättar påveval. Konklaven sammanträder i Sixtinska kapellet, som är beläget i anslutning till Apostoliska palatset.

När påven Clemens IV avled i november 1268, hade kardinalerna, som var församlade i Viterbo, oerhört svårt att enas om en efterträdare. Kardinalerna var splittrade på grund av olika världsliga makthavares inblandning. När det folkliga missnöjet med kardinalernas oförmåga att utse en ny påve blev ohållbart, låste företrädare för de lokala myndigheterna helt sonika in kardinalerna i påvepalatset. När inte detta kunde påskynda valprocessen, lät man avlägsna palatsets tak och hotade med svältkost. Först då nådde kardinalerna konsensus och utropade Gregorius X till ny påve.

I en konklav väljer de berättigade kardinalerna i den Romersk-katolska kyrkan biskopen i Rom som tillika är påve. Ett val blir nödvändigt när överhuvudet över den Romersk-katolska kyrkan avlider eller abdikerar från påvestolen. Då påven Benedictus XVI meddelade sin abdikering, den 11 februari 2013, var det den första abdikering från påvestolen sedan Gregorius XII avgick 1415.^[1]

Valförfarandet i konklaven fastslogs inom ramen för det andra konciliet i Lyon 1274 under påve Gregorius X. De valberättigade utestängs från omvärlden till dess att de har kunnat enas om en kandidat. Nu för tiden äger konklaven rum i Sixtinska kapellet i Vatikanen.