Konstriktning

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En konstriktning är en stil inom konsten. Benämningen används för övergripande stilar som rör många konstnärer och under en längre tid, åtminstone några år. Många av konstriktningarna slutar med -ism (till exempel kubism och futurism), och benämns därför ofta som ismer. Benämningen av de olika konstriktningarna har ibland myntats av de utövande konstnärerna själva (till exempel dadaism och suprematism) och i andra fall av omvärlden och då speciellt konstkritiker (till exempel impressionism och fauvism). I många fall har benämningen uppkommit först efter konstriktningens slut, detta gäller speciellt äldre tiders stilar (till exempel rokoko och manierism).

Närbesläktade ord:

• Konststil används om stilar oberoende av storlek. Begreppet kan användas såväl för en konstriktning, en lokal tillfällig stil eller en enskild konstnärs stil.
• Skola används oftast om en lokal undergrupp till en konstriktning. Till exempel var Barbizonskolan en grupp konstnärer inom realismen. Hudson River-skolan och Düsseldorfskolan var varianter under romantiken. I dessa fall används alltså inte ordet "skola" i betydelsen utbildningsanstalt, utan enbart "lokal konststil". Begreppet skola används även inom äldre måleri, till exempel Rubens skola. Det används då som beteckning för en krets konstnärer (eller elever) som studerat för en mästare, eller efterföljare till konstnären.
• Konströrelse är en målinriktad och tidsbegränsad insats av en grupp konstnärer inom någon konstriktning. Ofta har konstnärerna en gemensam filosofi.