Back Ksp 58 English Ametralladora Ksp 58 Spanish Ksp 58 Japanese Ksp 58 Latvian/Lettish Ksp 58通用機槍 Chinese
| Kulspruta m/58 | |
|---|---|
 Ksp 58 med tillbehör. | |
| Typ | Kulspruta |
| Ursprungsplats | Belgien |
| Tjänstehistoria | |
| I tjänst | 1958 – |
| Använts av | Sverige, Ukraina |
| Produktionshistoria | |
| Konstruerad | 1958 |
| Varianter | Ksp 58 B, Ksp 58 C, Ksp 58 D, Ksp 58 DF, Ksp 58 Strv[1] |
| Specifikationer | |
| Vikt | 11,6 kg med benstöd[1] |
| Längd | 1 275 mm[1] |
| Piplängd | 545 mm[1] |
| Kaliber | 6,5 × 55 mm patron m/94: Ksp 58A[1] 7,62 × 51 mm patron 10: Ksp 58B[1] |
| Mekanism | Gaslås med ledat slutstycke[1] |
| Eldhastighet | 600–850 skott/min[1] |
| Utgångshastighet | 830 m/s[1] |
| Effektiv räckvidd | 1 100 m (Praktiskt skjutavstånd: 600 m enligt Sold Mtrl Ksp 58 B)[1] |
| Frammatning | Bandlåda om 249 skott/st Kassett om 49 skott/st[1] |
Kulspruta m/58, kort ksp m/58, modernt stavat utan modellprefix: Kulspruta 58, kort ksp 58, är den svenska försvarsmaktens beteckning för den belgiska kulsprutan FN MAG av Fabrique Nationale de Herstal (FN). Vapnet är helautomatiskt och luftkylt med gasuttagsmekanism och knäledslåsning, ursprungligen kamrad för den svenska patronen 6,5 × 55 mm, men sedan 1970-talet omkamrad till 7,62 × 51 mm NATO. I grunden är det en universalkulspruta som kan användas som lätt kulspruta, medeltung kulspruta och fordonskulspruta. I modernare tid benämns den dock ibland medeltung kulspruta för att markera dess ställning mellan den lätta kulsprutan 5,56 mm kulspruta 90 och den tunga kulsprutan 12,7 mm kulspruta 88.
Det antogs av den svenska krigsmakten 1958 för att ersätta den vattenkylda och avsevärt tyngre föregångaren kulspruta m/36 för alla rörliga arméförband från omkring 1960. Inom Kustartilleriet och vid arméns dåvarande fortifikationer, såsom till exempel Bodens fästning, behölls den äldre modellen. Samtidigt ville Försvaret ersätta kulsprutepistolerna och automatgevären och istället införa automatkarbiner som enhetsvapen för frontsoldater som en del av invasionsförsvarets dåtida utveckling. Införandet av automatkarbiner dröjde dock några år på grund av såväl militära som politiska diskussioner gällande val av modell. När man slutligen köpte in tyska Heckler & Koch G3 (sedermera automatkarbin 4) kamrade för 7,62 × 51 mm NATO bestämde man att omkamra kulspruta 58 från 6,5 × 55 mm till den nya kalibern.