Kurdiska revolten

Den här artikeln uppfyller inte Wikipedias riktlinjer och behöver: Kompletteras med fler källor Förbättras språkligt eller korrekturläsas Kvalitetskontrolleras Motivering: Väldokumenterad konflikt som här saknar kontext, väsentlig information och starka källor. När bristerna åtgärdats, kan mallen tas bort. Mallen är daterad: 2023-11-22.

Kurdiska revolten (kurdiska: rāpārīn) även kallad den stora kurdiska revolten, var ett etniskt och religiöst uppror mot Saddams Husseins Irak år 1991 till följd av gulfkriget.^[1][2][3] Revolten leddes av kurdiska och shiamuslimska styrkor.

Den kurdiska revolten varade från mars till april 1991 efter en vapenvila i slutet av gulfkriget. Upproret var för det mesta okoordinerat och drevs av uppfattningen att den irakiske presidenten Saddam Hussein hade blivit sårbar för en regimförändring. Denna uppfattning var främst resultatet av kriget mellan Iran och Irak samt gulfkriget. Bägge krigen inträffade inom loppet av ett decennium och ödelade till stor del Iraks befolkning och ekonomi.

Upproret i norr (irakiska Kurdistan) bröt ut den 5 mars i staden Ṟaniye.^[1] Inom 10 dagar tog kurdiska nationalistiska, islamistiska, och kommunistiska rebeller (tillsammans med tiotusentals avhoppade milismän och armédesertörer) kontrollen över varje stad i norr utom Kirkuk (som senare föll den 20 mars) och Mosul.^[1][2] Inom de första två veckorna föll de flesta av Iraks städer och provinser till rebellerna. Efter initiala segrar hölls revolutionen tillbaka från fortsatta framgångar av interna splittringar såväl som en brist på förväntat amerikanskt och/eller iranskt stöd. Saddams sunnidominerade regering lyckades behålla kontrollen över huvudstaden Bagdad och undertryckte snart rebellerna i stor utsträckning i en kampanj som genomfördes av regeringstrogna styrkor med det irakiska republikanska gardet i spetsen.