Kustartilleri

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Kustartilleri

• Övre vänster: 38 cm pjäs vid Nazityska Todt batteriet.
• Övre höger: Fästningsverkschema över roterande pjäs, 1800-tal.
• Undre vänster: Fästningsverkschema över fast pjäs, 1800-tal.
• Undre höger: 28 cm pjäs vid Oscarsborgs fästning i Norge.

Kustartilleri eller kustvärn är som regel en militär organisation med uppgift att försvåra kustinvasion, främst bestående av kustbelägna vapensystem och deras personal. Vapensystemen består bland annat av rörliga och fasta pjäser, såsom kustkanoner och kustrobotar, men även kustminor i minspärrar med mera. För närförsvar och minering av skärgård finns även kustinfanteri, såsom marinsoldater, kustjägare och attackdykare etc.

Innan modern tid bestod kustartilleri främst av fasta tungt skyddade befästningspjäser i kanontorn, kaponjärer och dylikt med utsikt över det vatten som ska värnas. I och med framtagandet djupträngande bomber och granater, långdistansrobotar och liknande vapen efter andra världskriget blev sådana värn snabbt föråldrade, varav kustartilleri gick över till gömda kamouflerade anläggningar baserade under jord, då även med egna robotvärn, så kallade kustrobotsystem. Mot kalla krigets slut ersattes dock även flertalet av dessa med nya koncept byggda på rörligt artilleri.

Kända kustartillerislag är bland annat slaget vid norska Drøbaksundet 9 april 1940 där kustartillerirekryter vid Oscarsborg lyckades sänka den toppmoderna Nazityska kryssaren Blücher med kanoner och torpedbatteri från 1892.