Back Лесото Abkhazian Lesotho ACE Lesotho Afrikaans Lesotho ALS ሌሶቶ Amharic Lesotho AMI Lesoto AN Lesotho ANG लेसोथो ANP ليسوتو Arabic
| Kingdom of Lesotho | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Khotso, Pula, Nala (Sesotho: Fred, regn, välstånd) |
||||||
| Nationalsång: Lesotho Fatse La Bontat'a Rona |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Maseru | |||||
| Officiella språk | sesotho, engelska | |||||
| Demonym | lesothier, lesothisk[1] | |||||
| Statsskick | Parlamentarisk konstitutionell monarki | |||||
| - | Kung | Letsie III | ||||
| - | Regeringschef | Moeketsi Majoro | ||||
| Nationalförsamling | Parlamentet | |||||
| - | Överhus | Senaten | ||||
| - | Underhus | Nationalförsamlingen | ||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Erkänd | 4 oktober 1966 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 30 355 km²[2] (141:a) | ||||
| - | Vatten (%) | 0 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 års uppskattning | 2 160 000[4] (142:a) | ||||
| - | 2006 års folkräkning | 1 876 633[3] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 71,2 inv./km² | ||||
| BNP (PPP) | 2017 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 7,29 miljarder USD[5] (157:e) | ||||
| - | Per capita | 3 752,4 USD[5] (144:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2017 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 2,44 miljarder USD[5] (160:e) | ||||
| - | Per capita | 1 256,0 USD[5] | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,514[6] (168:e) | |||||
| Valuta | Loti (LSL) |
|||||
| Tidszon | UTC+2 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Thabana Ntlenyana, 3 482 m ö.h. | ||||
| Kör på | Vänster | |||||
| Nationaldag | 4 oktober | |||||
| Nationalitetsmärke | LS | |||||
| Landskod | LS, LSO, 426 | |||||
| Toppdomän | .ls | |||||
| Landsnummer | 266 | |||||
Lesotho, formellt Konungariket Lesotho[1] (kolonialt namn: Basutoland), är en monarki i södra Afrika. Landet är en enklav till, och alltså på alla sidor omgivet av, Sydafrika och ett av de minsta länderna i Afrika. Lesotho är bergigt, och är ett av världens ekonomiskt minst utvecklade länder, med begränsade resurser och ett starkt beroende av Sydafrika. Omkring en fjärdedel av den yrkesarbetande befolkningen arbetar i Sydafrika, många i gruvorna.
Lesotho var tidigare den brittiska besittningen Basutoland, och enades till ett kungarike omkring 1820 av Moshoeshoe I. Då befolkningen kände sig hotad av boerna i Oranjefristaten valde landet 1868 att bli ett brittiskt protektorat. Från 1871 till 1884 var det inlemmat i Kapprovinsen, och blev därefter återigen ett eget protektorat. Landet blev självständigt 1966, med Moshoeshoe II som kung. Vid dennes död 1996 blev hans son insatt som kung Letsie III.
- ^ [a b] (
PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 81. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 31 maj 2017
- ^ ”Lesotho” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet den 12 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070612204352/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lt.html. Läst 31 maj 2017.
- ^ ”2006 POPULATION AND HOUSING CENSUS IN BRIEF” (på engelska). Lesotho Bureau of Statistics. Arkiverad från originalet den 13 november 2016. https://web.archive.org/web/20161113144442/http://www.bos.gov.ls/nada/index.php/catalog/5. Läst 2 juni 2017.
- ^ ”Country profile Lesotho” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Lesotho. Läst 31 maj 2017.
- ^ [a b c d] ”Lesotho 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=22&pr1.y=16&c=666&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 31 maj 2017.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
