Longyearbyen

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Longyearbyen
Stad
Longyearbyen sett från Hiorthfjellet
Stadsvapen
Land	Norge
Koordinater	78°13′3.79″N 15°38′49.11″Ö / 78.2177194°N 15.6469750°Ö / 78.2177194; 15.6469750
Area	242,86 km²(den samlade landarealen för planområdet)
Folkmängd	1 753 (2020)
Befolkningstäthet	7 invånare/km²
Leder	Christin Kristoffersen (Ap)
Nestleder	Heinrich Eggenfellner (H)
Geonames	2729907
Longyearbyen på kartan över Svalbard
Webbplats: http://www.lokalstyre.no/

Longyearbyen är en stad på Spetsbergen i ögruppen Svalbard. Staden är administrativt centrum i Svalbard och med drygt 2 000 invånare dess enda större ort. Staden är en av världens nordligaste bebodda platser. Flertalet invånarna är norska medborgare, men alla medborgare i länder som undertecknat Spetsbergtraktaten får fritt bosätta sig i Svalbard.

Orten grundades 1906 som Longyear City av det amerikanska gruvföretaget Arctic Coal Company med John Munroe Longyear som dominerande ägare. Gruvorna och byn köptes 1916 av norska Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S. Longyearbyen brändes till stor del ner och ödelades av tyska styrkor den 8 september 1943, men byggdes upp igen efter andra världskriget.

Tidigare var Longyearbyen ett brukssamhälle (”company town”). Från början av 1990-talet har samhället förändrats i takt med minskad kolbrytning. År 2022 är endast Gruve 7, med minskad volym, i drift. Denna producerar omkring 60 000 årston kol, varav mer än hälften går till Longyear Energiverk. Den planerar att stänga brytningen 2023. Idag är turism, forskning och utbildning nya och viktiga näringar. Svalbard flygplats, Longyear har flygförbindelse med fastlandet året runt. Närmaste större ort är Tromsø på det norska fastlandet, omkring 1.000 kilometer söderut.

År 2002 infördes lokalstyre i Longyearbyen med det folkvalda organet Longyearbyens lokalstyre, som bland annat fick ansvar för infrastruktur, stadsplanering och barnomsorg.