Ludwig Wittgenstein

Ludwig Wittgenstein
Ludwig Wittgenstein 1930.
FöddLudwig Josef Johann Wittgenstein
26 april 1889
Wien, Österrike-Ungern
Död29 april 1951 (62 år)
Cambridge, Storbritannien
NationalitetÖsterrike-Ungern Österrike-Ungern
Österrike Österrike (1918)
Storbritannien Brittiskt (1939)
UtbildningFilosofie doktor, University of Cambridge
Yrke/uppdragFilosof, lärare, soldat, trädgårdsmästare
FöräldrarKarl Wittgenstein och Leopoldine Kalmus
Namnteckning
Webbplats
The Wittgenstein Archive Cambridge

Ludwig Josef Johann Wittgenstein (IPA/ˈluːtvɪk ˈjoːzɛf ˈjoːhan ˈvɪtgənʃtaɪn/), född 26 april 1889 i Wien i dåvarande Österrike-Ungern, död 29 april 1951 i Cambridge i Storbritannien, var en österrikisk-brittisk filosof och professor vid Universitetet i Cambridge 1939–1947 (han efterträddes av Georg Henrik von Wright).[1] Wittgenstein anses ofta vara en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer.[2]

Ludwig Wittgenstein inspirerade två av 1900-talets huvudsakliga filosofiska rörelser: den logiska positivismen och vardagsspråksfilosofin. Han publicerade bara en bokrecension, en artikel (Anmärkningar om logisk form, 1929), en ordbok för barn samt den 75 sidor långa Tractatus logico-philosophicus (1921) med 25 000 ord om filosofi. Boken publicerades när han fortfarande levde. Tre miljoner skrivna ord publicerades inte. Filosofiexperter har angivit hans postumt utgivna Filosofiska undersökningar (1953) som 1900-talets viktigaste filosofiska bok.[3] Wittgensteins ämnesområden var framför allt analytisk filosofi, till exempel logik, matematikfilosofi och språkfilosofi.[4] Bertrand Russell beskrev honom som "det mest fulländade exempel jag känner till på vad man traditionellt uppfattar som ett geni: passionerad, djupsinnig, intensiv och dominerande".[5]

Wittgenstein befattade sig tidigt med relationen mellan problem och världen. Målet för filosofin var att genom logisk abstraktion rätta missförstånd om språk. Den senare Wittgenstein gav en detaljerad redogörelse över de många möjligheter som finns i det vanliga språket, som han kallar en serie av utbytbara språkspel där ordens betydelse kommer från deras allmänna användning. Trots dessa skillnader ser han i båda perioderna filosofi som en sorts terapi och en oro för etiska och religiösa problem. Terry Eagleton kallade honom för poeters, kompositörers, dramatikers och romanförfattares filosof.[6]

  1. ^ Dennett, Daniel. "Ludwig Wittgenstein: Philosopher" Arkiverad 26 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine., Time Magazine, 29 March 1999.
  2. ^ Stanford Encyclopedia of Philosophy entry on Wittgenstein”. http://plato.stanford.edu/entries/wittgenstein/. Läst 22 april 2009. 
  3. ^ För Russells citat, se: McGuinness, Brian. Wittgenstein: A Life: Young Ludwig 1889-1921. University of California Press, 1988, s. 118.
  4. ^ ”Time 100: Scientists and Thinkers”. Time Magazine Online. Arkiverad från originalet den 8 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090508122642/http://www.time.com/time/time100/scientist/. Läst 29 april 2006. 
  5. ^ Översatt från engelska: "the most perfect example I have known of genius as traditionally conceived: passionate, profound, intense, and dominating,"
  6. ^ För etiska och religiösa teman, se:Barrett, Cyril. Wittgenstein on Ethics and Religious Belief. Blackwell, 1991, s. 138.
    • För Wittgensteins filosofi som terapi, se: Peterman, James F. Philosophy as Therapy. SUNY Press, 1992, s. 13ff.
    • För den poetiska och litterära kvaliteten på hans verk, se: Perloff, Marjorie. Wittgenstein's Ladder: Poetic Language and the Strangeness of the Ordinary. University of Chicago Press, 1999; och Gibson, John and Wolfgang Huemer (eds.). The Literary Wittgenstein. Psychology Press, 2004, s 2.
    • För Eagleton, se: Eagleton, Terry. "My Wittgenstein" in Stephen Regan (ed.). The Eagleton Reader. Wiley-Blackwell, 1997, ss. 337–338.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy