Mag- och tarmkanalen

1, Munhålan. 4, Tungan. 6, Salivkörtlar. 7, Glandula sublingualis. 8, Glandula submandibularis. 9, Glandula parotis. 10, Farynx. 11, Matstrupen. 12, Levern. 13, Gallblåsan. 14, Gemensamma gallgången. 15, Magsäcken. 16, Bukspottkörteln. 17, Bukspottkörtelgången. 19, Tolvfingertarmen. 21, Tomtarm/Krumtarm. 22, Blindtarmsbihanget. 23, Colon. 24, Colon transversum. 25, Colon ascendens. 26, Blindtarmen. 27, Colon descendens. 29, Rektum. 30, Anus.

Mag- och tarmkanalen är ett system där föda är utsatt för mekanisk- och kemisk sönderdelning i syfte att sönderdela födan till näringsämnen som tarmen sedermera kan absorbera, och för att utsöndra de icke nedbrytningsbara slaggprodukter som inte kan absorberas. I systemet inräknas kanalen från mun till anus samt de assisterande organen (lever och bukspottkörtel).

I en vuxen manlig människa kommer mag- och tarmkanalen att mäta uppskattningsvis fem meter i levande tillstånd, och upp till nio meter utan muskeltonus (till exempel när individen har avlidit).

Magtarmkanalen utsöndrar hormoner, gastrointestinala hormoner, till sin hjälp för att reglera matspjälkningsprocessen. Exempel på sådana hormoner är gastrin, sekretin, cholecystokinin och ghrelin. Många av hormonerna sprids inte bara via blodbanan, utan kan också spridas direkt från cellen som frisätter dem till närliggande målceller, så kallad parakrin signalering. Mag- och tarmkanalen hos människa delas ofta in i en övre och en nedre del.

Den kallas ofta i folkmun för matsmältningskanalen, vilket rent biologiskt är felaktigt eftersom maten inte smälter utan spjälkas. Den korrekta termen är istället matspjälkningskanalen.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by razib.in