Magmatisk bergart

Såhär kan bildandet av en magmatisk bergart gå till, lavan på bilden är från vulkanen Kilauea, Hawaii.

En magmatisk bergart, även kallad magmabergart eller magmatit[1], är en bergart som bildats genom att magma har stelnat i eller ovanför jordskorpan[2]. Magmatiska bergarter består av kristallina mineral[3] eller glas.[1]

Magma innehåller ofta förutom smält bergartsmineral även gaser och kristaller. Bergarter kan inte smälta helt så smältan är alltid partiell. Magma har lägre densitet än materialet i jordskorpa och mantel och stiger därför upp genom litosfären mot jordytan. När magman tar sig genom litosfären så rör den sig oftast med en sträcka på mellan 0,3 och 50 meter på ett år, men vissa magmor, till exempel de som bildar lamprofyrer och kimberliter, kan röra sig så snabbt som 15 meter i sekunden. När magman svalnar och kristalliserar vid temperaturer på omkring 700–1100 °C bildas de magmatiska bergarterna. Olika mineral kristalliserar vid olika temperaturer, detta beskrivs i Bowens reaktionsserie.[4]

  1. ^ [a b] http://www.ne.se/magmatisk-bergart - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se
  2. ^ Nationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, band 2, sid 142, NE Nationalencyklopedin AB Malmö , 2009 . ISBN 9789186365202 
  3. ^ Geographica- Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder, sid 24-25, Könemann, 2003 . ISBN 3-89731-917-9 
  4. ^ Geologia.fi

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy