Magnetit | |
Magnetit från Italien. | |
Grupp | Spinellgruppen |
---|---|
Dana klassificering | 7.2.2.3 |
Strunz klassificering | 4.BB.05 |
Kemisk formel | Fe3O4 |
Färg | svart, grå |
Förekomstsätt | Vanligen massivt kornig eller som oktaedriska kristaller, även som dodekaedriska kristaller. |
Kristallstruktur | Kubisk, spinell |
Spaltning | (Avsöndring efter {111}) |
Brott | Ojämnt |
Hållbarhet | Skör |
Hårdhet (Mohs) | 5½–6½ |
Glans | Metallisk, submetallisk |
Ljusbrytning | 2,42 |
Transparens | opak |
Streckfärg | svart |
Specifik vikt | 5,175 uppmätt; 5,2 beräknad |
Smältpunkt | 1594[1] |
Diagnostiska egenskaper | Stark magnetism |
Referenser | [2] |
Magnetit, är en gråsvart järnoxid med formeln Fe3O4. Magnetit kallas ibland svartmalm.
Magnetit tillhör det kubiska kristallsystemet och är till strukturen en spinell[3] där två av järnatomerna har laddningen 3+ och en har laddningen 2+. Formeln skrivs därför ibland Fe2+Fe3+2O4. Magnetit bildas huvudsakligen under högt tryck och hög temperatur och nybildas inte i någon stor utsträckning på jordytan. Det bildas dock till exempel i samband med korrosion av stål, och ingår därför ofta i rost.