Magnus Stenbock

Den här artikeln handlar om fältmarskalken Magnus Stenbock. För andra personer med samma namn, se Magnus Stenbock (olika betydelser).
Magnus Stenbock
Magnus Stenbock (1708) av Georg Engelhard Schröder.
Titlar
Tidsperiod 1697–1700
Utnämnd av Karl XII
Generalmajor i infanteriet
Tidsperiod 1700–1704
Utnämnd av Karl XII
Generallöjtnant i infanteriet
Tidsperiod 1704–1705
Utnämnd av Karl XII
General i infanteriet
Tidsperiod 1705–1713
Utnämnd av Karl XII
Tidsperiod 1705–1711
Utnämnd av Karl XII
Företrädare Carl Gustaf Rehnskiöld
Efterträdare Jacob Burensköld
Tidsperiod 1710–1717
Utnämnd av Karl XII
Tidsperiod 1713–1717
Utnämnd av Karl XII
Företrädare Nils Gyllenstierna
Efterträdare Carl Mörner
Övrigt arbete Målare, konsthantverkare, författare, poet, universitetskansler
Militärtjänst
I tjänst för Republiken Förenade Nederländerna Nederländerna
Tysk-romerska riket Tysk-romerska riket
Sverige Sverige
Försvarsgren Infanteriet
Tjänstetid 1685–1717
Grad Fältmarskalk
Befäl Kalmar regemente
Dalregementet
Stenbocks dragonregemente
Slag/krig Pfalziska tronföljdskriget

Stora nordiska kriget

Personfakta
Födelsenamn Magnus Gustafsson Stenbock
Smeknamn Måns Bock, Måns Lurifax, Bocken[1]
Född 12 maj 1665
Sverige Jakobs församling i Stockholm, Sverige
Alma mater Uppsala universitet
Död 23 februari 1717 (51 år)
Danmark Kastellet i Köpenhamn, Danmark
Begravd Oxenstiernska gravkoret i Uppsala domkyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt Stenbock
Far Gustaf Otto Stenbock
Mor Christina Katarina De la Gardie
Familj
Gift 23 mars 1690
Stockholm
Make/maka Eva Magdalena Oxenstierna
Barn Elva barn (nio söner och två döttrar)

Grevliga ätten Stenbocks vapen

Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär. Han var en av befälhavarna inom den karolinska armén under det stora nordiska kriget och en framträdande gestalt inom Stenbocksätten. Han studerade vid Uppsala universitet och gick i svensk krigstjänst under Pfalziska tronföljdskriget, där han deltog i slaget vid Fleurus. Efter slaget befordrades han till överstelöjtnant, trädde i tysk-romersk tjänst som generaladjutant och ingick äktenskap med Eva Magdalena Oxenstierna, dotter till statsmannen Bengt Gabrielsson Oxenstierna. Åter i svensk tjänst blev han regementschef först i Wismar, senare för Kalmar regemente och Dalregementet.

I det stora nordiska kriget tjänade Stenbock under kung Karl XII i dennes fälttåg i Baltikum och Polen. Stenbock fick kungens uppmärksamhet när han i egenskap av direktör för generalkrigskommissariatet insamlade betydande penningmedel och livsmedel för den svenska arméns underhåll. År 1705 befordrades han till general i infanteriet och utsågs till guvernör över Skåne. På guvernörsposten uppvisade Stenbock sina administrativa färdigheter och organiserade Skånes försvar mot en dansk invasionsarmé, som han besegrade i slaget vid Helsingborg 1710. Under 1712 genomförde han ett fälttåg i norra Tyskland och besegrade en sachsisk-dansk armé i slaget vid Gadebusch, en prestation som gjorde att Stenbock befordrades till fältmarskalk. Hans karriär dalade efter hans skoningslösa ödeläggelse av staden Altona 1713. Då han omringades av övermäktiga allierade trupper blev Stenbock tvungen att kapitulera inför kung Fredrik IV av Danmark under belägringen av Tönning. Under fångenskapen i Köpenhamn avslöjade danskarna en hemlig flyktplan som Stenbock planerade att utföra och placerade honom på Kastellet. Där utsattes han för en ärekränkningskampanj av Fredrik IV och dog 1717 efter en lång tids sjukdom.

Stenbock var en god talare och var vid sidan av sina militära och administrativa yrken en skicklig målare och konsthantverkare. Hans militära framgångar bidrog till att det skapades en hjältekult kring honom i Sverige. Under nationalromantiken hyllades han bland svenska historiker, men även av kulturpersonligheter som Carl Snoilsky i dennes dikt "Stenbocks kurir". Hans namn finns på gator i flera svenska städer och 1901 invigdes en ryttarstaty av Stenbock vid Helsingborgs rådhus.

  1. ^ Liljegren (2000), s. 96

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy