Back Maria Montessori Afrikaans ماريا مونتيسوري Arabic ماريا مونتيسورى ARZ মাৰিয়া মণ্টেছৰী Assamese Maria Montessori AST Mariya Montessori Azerbaijani Мария Монтессори Bashkir Maria Montessori BCL Марыя Мантэсоры Byelorussian Мария Монтесори Bulgarian
| Maria Montessori | |
.jpg) | |
| Född | 31 augusti 1870[1][2][3] Chiaravalle, Marche, Italien |
|---|---|
| Död | 6 maj 1952[4][1][2] (81 år) Noordwijk, Zuid-Holland, Nederländerna |
| Begravd | Noordwijk |
| Medborgare i | Zorroza[5] och Kungariket Italien |
| Utbildad vid | La Sapienza  |
| Sysselsättning | Läkare[6], pedagog, essäist[7] |
| Arbetsgivare | La Sapienza |
| Barn | Mario Montessori (f. 1898) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen (1949) Officer av Oranien-Nassauorden | |
| Redigera Wikidata | |
Maria Tecla Artemisia Montessori, född 31 augusti 1870 i Chiaravalle, Marche, död 6 maj 1952 i Noordwijk, Zuid-Holland, var en italiensk läkare, forskare och pedagog som framförallt är uppmärksammad för sina idéer om barns inlärning vilka lagt grunden för den så kallade montessoripedagogiken.
I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med lågpresterande och neuroatypiska barn. Hon blev snart övertygad om att barnens problem var av pedagogisk snarare än medicinsk art och att deras tillstånd kunde förbättras med intellektuell stimulans. Hon utvecklade successivt nya pedagogiska metoder för att hjälpa barnen, metoder som hon även visade lovande resultat för normfungerande barn. Versioner av denna pedagogik används i skolor över hela världen.
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jq3380, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] FemBios databas, FemBio-ID: 19968, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: montessori-maria, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Монтессори Мария”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 26 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: gdsw094031j2phr, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 152615, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]