McDonnell Douglas MD-80

McDonell Douglas MD-80
En MD-83 från Spanair
Beskrivning
TypPassagerarflygplan
Besättning2
Första flygning18 oktober 1979
Versioner81/82/83/87/88
UrsprungUSA USA
TillverkareMcDonnell Douglas
Utvecklad frånDC-9
Data
Längd81/82/83/88 45,1 m
87 39,7 m
Spännvidd32,85 m
Höjd81/82/83/88 9,05 m
87 9,25 m
Vingyta112.3 m²
Tomvikt81 35 300 kg
82/88 35 400 kg
83 36 200 kg
87 33 200 kg
Max. startvikt81/87 63 500 kg
82/88 67 800 kg
83v72 600 kg
Motor(er)2 × Pratt & Whitney JT8D-219
Dragkraft82-93 kN (18 500-21 000 lbf)
Prestanda
Max. hastighetMach 0,76 (811 km/h)
Räckvidd med
max. bränsle
81 1 570 nmi (2 910 km)
82/88 2 050 nmi (3 800 km)
83 2 500 nmi (4 600 km)
87 2 370 nmi (4 390 km)
Lastförmåga
Lastförmåga81/82/88 35.5 m3
83 31.2m3
87 26.5 m3
Kapacitet81/82/83/88 172 pax
87 139 pax
Beväpning & bestyckning
ÖvrigtKälla[1]

MD-80 är en flygplanstyp tillverkad av McDonnell Douglas Co. som nu ägs av Boeing. Typen togs i trafik år 1980, med första leverans till Swissair. Scandinavian Airlines fick sina första MD-80 levererade under hösten 1985.

MD-80 är en vidareutveckling av DC-9 som togs fram i början av 1960-talet med första flygning 1965. Typen är certifierad under benämningen DC-9-80, men marknadsförs under namnet MD-80 och finns i flera olika varianter. Se nedan.

Typen används i Europa för medellånga rutter. Tillverkningen av planet skulle läggas ner 1997, men fortsatte ända till år 1999, bland annat genom en stor order från flygbolaget Trans World Airlines. Sammanlagt byggdes 1 194 plan, av vilka omkring 1 000 fortfarande är i trafik.

De största MD-80-flottorna finns hos amerikanska American Airlines (86) och Delta Air Lines (119). I Europa har SAS varit en av de mest betydande operatörerna av flygplanstypen, men utrangerade sin sista MD-80 den 26 oktober 2013.[2]

Planet har ett speciellt långsmalt utseende och har två jetmotorer med modellbeteckningen JT8D tillverkade av Pratt & Whitney och placerade längst bak på flygplanskroppen. Kabinen har fem sittplatser i bredd (2+3). MD-80 har en toppfart på 925 km/h (ca. 330 KIAS) och får vid start väga mellan 65 och 72 ton (beroende på modell). Flygplanet är 45 meter långt och har ett vingspann på 33 meter. Som mest kan en MD-80 ta 172 passagerare, men det normala är omkring 140 passagerare i två klasser, eller 165 i charterversion.

Eftersom motorerna är monterade baktill är det betydligt tystare i den främre delen av kabinen än i den bakre. Caravelle visade vägen för denna konstruktion på tidigt 1960-tal.

Två flygplanstyper som har vidareutvecklas från MD-80 är MD-90 och B-717 (ursprungligen MD-95).

  1. ^ ”McDonnell Douglas MD-80”. Wikipedia. 17 maj 2013. http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=McDonnell_Douglas_MD-80&oldid=555551137. Läst 18 maj 2013. ”För information i fakarutan” 
  2. ^ En epok flyger ur tiden Arkiverad 28 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Helsingborgs Dagblad. Läst 2013-10-28

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by razib.in