Mellannamn

Mellannamn är i norsk och dansk, och är/var i svensk lag en anhörigs personnamn som bärs mellan de egna förnamnen och det egna efternamnet.^[1] I namnet Anders Andersson Svensson kan sålunda Andersson vara mellannamn.

Det infördes under beteckningen tilläggsnamn i den förutvarande svenska namnlagen från 1963 och fick sin nuvarande benämning i 1982 års svenska namnlag (1982:670). Mellannamnet lades alltid till alldeles före efternamnet. Före 1963 års namnlag kunde två efternamn, oftast för gifta kvinnor, skrivas ihop med bindestreck. Mellannamn och efternamn skrivs inte ihop med bindestreck i den moderna svenska folkbokföringen, men vissa som bär ett mellannamn väljer själva att skriva ihop namnen. 2017 ströks termen mellannamn ur svensk lag och man kallar det dubbelt efternamn om man hade mellannamn. Det beror på behov att anpassa till internationella principer, till exempel har pass ingen rad för mellannamn, och för sammanblandning med den engelska termen middle name.

I engelskspråkiga länder används termen middle name oftast om ett förnamn som inte används som tilltalsnamn. Vanligtvis har personer i t:ex. USA två förnamn och ett efternamn, i sekvensen "förnamn, middle name, efternamn". Mellannamnet anges ofta som en initial i amerikanska namn som t:ex. de amerikanska presidenterna John F. Kennedy, Donald J. Trump eller George W. Bush.

Inom internationell idrott brukar det första efternamnet hanteras som ett extra förnamn. I Norge är dubbla efternamn särskilt vanligt, och exempelvis Johannes Høsflot Klæbo brukar skrivas Johannes H. Klæbo med flera varianter, där Høsflot är hans mors efternamn.^[2]