Michail Lermontov

Michail Lermontov
Född3 oktober 1814 (g.s.)[1][2]
Moskva[1][3][4]
Död15 juli 1841 (g.s.)[1][5][6] (26 år)
Pjatigorsk[1][7][3]
BegravdTarkhany och Pjatigorsk
Andra namn—въ, Ламвер, Гр. Диарбекир och Lerma
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidNikolajevs kavalleriskola,
Moskva universitets kostskole
SysselsättningPoet[8], officer, författare[9], prosaist[8], dramatiker[8], målare, översättare, duellant
Noterbara verkVår tids hjälte
FöräldrarJurij Lermontov[1]
Marija Arsenjeva[1]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Självporträtt av Michail Lermontov, akvarell på papper

Michail Jurjevitj Lermontov (ryska: Михаил Юрьевич Лермонтов), född 15 oktober 1814 i Moskva, död i duell 27 juli 1841 i Pjatigorsk, Kaukasus, var en rysk poet, prosaist, dramatiker och konstnär.

  1. ^ [a b c d e f] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Dmitrij Abramovitj, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10, ”Осенью 1814 г. больная Марья Михайловна с мужем и матерью отправилась в Москву и поселилась в доме генерала Ф. Н. Толя на Садовой ул., против Красных ворот. Со 2 на 3 октября здесь и родился у Лермонтовых сын, названный в память деда со стороны матери — Михаилом.”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лермонтов Михаил Юрьевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ivan Ivanov & unknown value, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17a.[källa från Wikidata]
  5. ^ Ivan Ivanov & unknown value, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17a.[källa från Wikidata]
  6. ^ Dmitrij Abramovitj, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10.[källa från Wikidata]
  7. ^ Литературная энциклопедия, Kommunistiska akademin, Stora ryska encyklopedin och Chudozjestvennaja Literatura, 1929, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 16306, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by razib.in