Mir Мир | |
NSSDC-ID | 1986-017A[1] |
---|---|
Land | Sovjetunionen Ryssland |
Anrop | Mir |
Besättning | 3 st |
Bemannad | 4 592 dagar |
I omloppsbana | 5 510 dagar, 8 timmar[2] |
Återinträde | 23 mars 2001, 05:59 UTC[2] |
Uppskjutning | |
Raket | Protonraket Space Shuttle |
Uppskjutningsramp | Kosmodromen i Bajkonur LC-200/39 och LC-81/23 Kennedy Space Center LC-39 |
Uppskjutning | 19 februari 1986, 21:28:23 UTC[2] |
Mått | |
Längd | 19 m |
Bredd | 31 m |
Höjd | 27,5 m |
Massa | 129 700 kg |
Beboelig volym | 350 m³ |
Lufttryck | 101,3 kPa |
Omloppsbanans egenskaper | |
Banlutning | 51,6°[1] |
Omloppstid | 91,9 min |
Apoapsis | 374 km |
Periapsis | 354 km |
Varv | 86 330 st[2] |
Mir (ryska: Мир, ’fred’, ’värld’) var en ursprungligen sovjetisk och senare rysk rymdstation. Stationen var den första att vara permanent bemannad.
Mir byggdes upp av moduler, som var och en sköts upp mellan 19 februari 1986 och 23 april 1996. Mirs uppgift var att fungera som ett vetenskapligt laboratorium i yttre rymden.
1995 genomfördes den första dockningen mellan en rysk rymdstation och en amerikansk rymdfärja.
23 mars 2001 brann rymdstationen upp då den avsiktligt återinträdde i jordens atmosfär efter ungefär 86 330 varv kring jorden. Rester av den slog ner i Stilla havet öster om Nya Zeeland.