Mittoceanisk rygg

Ny jordskorpa bildas vid de mittoceaniska ryggarna där uppstigande magma gör att de oceaniska plattorna pressas ifrån varandra med en hastighet på omkring 1–5 centimeter per år. Undervattensvulkaner är vanliga vid ryggarna.
Illustration: Robert Simmon, NASA GSFC. (PD)
Havsbotten är yngst (rött) vid de mittoceaniska ryggarna och äldst (blått) vid djuphavsgravarna.
Karta: NOAA, 1996. (PD)
Den oceaniska delen av litosfären bildas vid de mittoceaniska ryggarna för att pressas tillbaka ned i astenosfären vid djuphavsgravarna.
Illustration: NASA. (PD)

Mittoceanisk rygg, mittoceanrygg är en bergskedja i havet som löper längs med spridningszonen mellan två tektoniska plattor. Jordens mittoceaniska ryggar är förbundna med varandra och med sin totala längd på omkring 60 000 kilometer utgör de därför världens längsta bergskedja.

Mittoceaniska ryggar är geologiskt aktiva zoner där havsbotten ständigt nybildas genom att ny magma stiger upp från manteln för att kristalliseras till basalt och gabbro. De bergarter som de oceaniska plattorna består av är därför yngst, vanligen mindre än 200 miljoner år gamla, vid de mittoceaniska ryggarna och äldst vid subduktionszonerna, det vill säga vid djuphavsgravarna, där de pressas ned i manteln. De mittoceaniska ryggarna kallas av samma anledning för "konstruktiva gränser" och subduktionszonerna för "destruktiva gränser".


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by razib.in