Moderkaka

Moderkaka några minuter efter förlossningen. Den sida som visas är den som vetter mot barnet, med navelsträngen uppe till höger. Den sida som inte ses, ligger an mot livmoderväggen. Den vita hinnan är rester av fosterhinnan.

Moderkakan eller (lat.) placentan är ett tillfälligt organ, som bildas i kroppen hos de flesta däggdjur av honkön under graviditet. Moderkakan består av två delar - den ena är genetiskt och biologiskt en del av fostret, den andra en del av modern. Moderkakan är inbäddad i livmoderväggen, där den tar emot näringsämnen och syre från moderns blod, och överför det till fostret, samt tar emot avfallsprodukter från fostret som moderns kropp sen kan göra sig av med. De två blodomloppen är helt skilda. Gränsen mellan moderkakans två delar utgör en barriär som filtrerar bort det mesta som kan skada fostret, såsom bakterier. En del ämnen såsom alkohol tränger dock igenom denna barriär, liksom många sorters virus.

Förutom att medla överförsel av gaser och näringsämnen, har moderkakan även metabol och endokrin funktion - den tillverkar exempelvis enzymer, och utsöndrar hormoner såsom progesteron, vilket är viktigt för att graviditeten ska fullföljas. Moderkakan tillverkar också placentalaktogen som ökar mängden glukos och lipider i moderns blod, vilket ökar näringsöverföringen till fostret och är orsaken till att moderns blodsockernivåer ökar under graviditeten. Hormonet koriongonadotropin tillverkas inte av något annat organ än moderkakan. Dess viktigaste uppgift är att under graviditetens tidigaste skede stimulera cellerna i gulkroppen till att producera mer progesteron, så att graviditeten inte avbryts.

Mellan moderkakan och fostret löper navelsträngen, som består av blodkärl och bindväv. Vid förlossningen kommer moderkakan ut efter barnet, och kallas ofta efterbörd. Navelsträngen klipps oftast av efter att pulsationerna har upphört. Ibland klipps den av direkt efter barnets födelse; andra gånger väntar man tills navelsträngen torkar in och bryts av sig själv, så kallad lotusfödsel. Hos de flesta däggdjur biter modern av navelsträngen och äter upp moderkakan, ett fenomen som kallas placentofagi.

De enda däggdjur som inte har moderkaka är kloakdjuren, en grupp däggdjur som lägger ägg och som finns i Australien och Nya Guinea. Pungdjuren, som främst finns i Australien, har en enkel äggule-liknande moderkaka som tillbakabildas i ett tidigt stadium av fostrets utveckling. [1] Just av denna anledning är pungdjur bland de få däggdjur som inte förtär sin egen moderkaka vid förlossning.[2]

  1. ^ moderkaka. http://www.ne.se/lang/moderkaka, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-06-18.
  2. ^ Mark B. Kristal (2 February 1980), Placentophagia: A Biobehavioral Enigma, "4", s. 141–150, doi:10.1016/0149-7634(80)90012-3, arkiverad från ursprungsadressen den October 13, 2006, https://web.archive.org/web/20061013004927/http://cogprints.org/757/00/gustibus.htm, läst 12 december 2007  Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930153954/http://cogprints.org/757/00/gustibus.htm. Läst 24 maj 2019. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy