Le Morte d'Arthur (eller Le Morte Darthur) "Arturs död", är en av de äldsta nedtecknade texterna om legenderna om kung Artur på engelska. Verket skrevs av Thomas Malory under hans fängelsetid. Det var färdigställt 1469 och trycktes första gången av William Caxton 1485. En nära nog komplett handskrift av Malorys verk har bevarats, kända som Winchestermanuskripten, och återfanns 1934.[1] Spår av trycksvärta på manuskripten har analyserats och visade sig härröra från Caxtons tryckeri. Ändå skiljer sig Winchestermanuskripten och Caxtons tryckta version på många punkter.
Malory har i sitt verk sammanställt legender om kung Artur och hans riddare från många olika källor på latin, franska och engelska. Le Morte d'Arthur är ett av de klassiska verken i den engelska litteraturen och utgjorde under lång tid den viktigaste informationskällan till Arturlegenderna.
Dessa legender utgör en sagocykel som förutom kring kung Artur själv kretsar runt andra mytologiska gestalter från den keltiska mytologin: bland andra Guenever, Lancelot, Galahad, Mordred, Bors, Perceval och Merlin.
Bland de viktigaste legenderna i cykeln hör berättelsen om den heliga Graal. Det var ursprungligen inte en kristen historia om sökandet efter den kalk med Kristi blod som Joseph av Arimathea förde med sig från Israel, utan en keltisk myt om jakten på "odödlighetens kittel" tillhörande gudinnan Ceridwen som hade makt över sanningen.
Malorys verk inleds med berättelsen om trollkarlen Merlins ansträngningar att ena de brittiska öarna under en enda krona. Sedan följer diverse historier om Arturs och olika riddares äventyr. En lång del återberättar sagan om Tristan och Isolde. Därefter kommer den ovannämnda legenden om den heliga Graal. Le Morte d'Arthur avslutas med historien om Lancelots kärleksaffär med drottning Guinever och Arturs död i strid mot Mordred.
Malory tycks placera berättelsen under sin egen samtid och ett uppmärksammat exempel på anakronism i texten är att Mordred vid ett tillfälle använder kanoner.