Narkomani | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | F10.2-F19.2 |
ICD-9 | 303-304 |
MeSH | svensk engelsk |
Narkomani (av grekiskans νάϱκωσις, förlamning, domning och μανία, raseri, vansinne) innebär ett artificiellt behov av narkotiska preparat – sederande ämnen – såsom alkohol, bensodiazepiner och opiater, eller ett missbruk av sådana ämnen (substansmissbruk). En person som utvecklat narkomani kallas narkoman, eller vardagligt knarkare. En tidigare benämning på narkomani var eufomani. Narkomani förekommer dels på illegala preparat, dels genom illegal handel med narkotikaklassade läkemedel.