Nation

För andra betydelser, se nation (olika betydelser).

En nation (latin: natio, 'börd', 'härstamning', 'folk(stam)' eller 'släkte'; av nascor, 'födas'^[1]) avser idag vanligen ett kollektiv av människor som förenas genom medborgarskap i en stat eller ett land,^[1] det vill säga en politiskt definierad befolkning och geopolitisk enhet^[2] (enligt den statsnationella uppfattningen). En äldre och idag mindre bruklig betydelse (den kultur- eller etnonationella uppfattningen) är folk^[3] – det vill säga ett kollektiv av människor som förenas genom gemensamt språk, kulturhistoria, religion, nationalistisk identitet och/eller hemland.^[4]

En nation kan också vara utropad av en nationalistisk rörelse som företräder en politiskt-kulturellt definierad folkgrupp som gör anspråk på ett landområde och har en politisk vilja att leva tillsammans i en stat med självstyre men ännu inte har kontroll över en egen stat. En nationalstat är däremot en suverän stat uppbyggd runt och förknippad med en nation (i betydelsen ett folk), det vill säga uppburen av en majoritetsbefolknings kulturella identitet men som vanligen också innefattar olika minoritetsfolk, och som har autonom regering och militär med våldsmonopol samt har erkänts av andra stater. Exempel på nationer som inte har status som nationalstater, men som definieras genom minoritetsspråk som talas av en regional majoritet^(en) som gör anspråk på landområdet, är kurder – Kurdistan, katalaner – Katalonien och basker – Baskien.^[5]

På samma sätt är nationalitet idag vanligen synonymt med en persons medborgarskap i en stat, ett land^[2][1] eller en utropad nation utan kontroll över en egen stat.^[6] Historiskt har nationaliet även avsett identitet, fosterlandskänsla och härkomst i en grupp som känner sig som en nation.^[7]

Medan den äldre kulturbetonade betydelsen liknar begreppet etnicitet och härrörde från romantiken och dess föreställning om folk (uttryckt av Herder med flera), anknyter dagens geopolitiska användning till en jakobinsk tradition (den betydelse ordet gavs i samband med franska revolutionen, uttryckt av Renan med flera).^{[källa behövs]} En äldre primordialistisk syn på nationer hävdade att det finns essentiella och naturliga (oföränderliga) uttryck för folkgruppers identitet, utmärkande egenskaper, mentalitet, folksjäl och samhällsliv. Essentialismen förfäktas än idag av nationalistiska rörelser, och återfinnes exempelvis i Sverigedemokraternas principprogram från 2011. Uppfattningen kontrasterar mot dagens mer vanliga vetenskapliga syn på nationen som social konstruktion, det vill säga utvecklad genom politiskt och militärt skapade gränser som har fått betydelse för befolkningens språk, religion och sedvänjor. En nationalstat tenderar att utveckla en politiskt motiverad gruppidentitet i syfte att skapa lojalitetsband, som ofta bygger på relativt sentida men föränderliga nationalistiska föreställningar om gemensam kulturhistoria och gemensamma värderingar.^[4]