Back أنموذج الإدارة العامة الجديدة Arabic New public management Danish Öffentliche Reformverwaltung German Νέο Δημόσιο Μάνατζμεντ Greek New Public Management English Nueva Gestión Pública Spanish Uus avalik haldus Estonian Uusi julkisjohtamisen oppi Finnish Nouvelle gestion publique French הניהול הציבורי החדש HE
New public management (NPM), resultatstyrning eller tidigare programbudgetering,[1] är ett samlingsbegrepp för reformer av den offentliga sektorns organisation och styrning som omfattar att använda metoder från det privata näringslivet i syfte att öka effektiviteten.[2] Detta berör verksamhetsplaner, budgetarbete och kartläggning av organisationsprocesser.[3]
Termen NPM lanserades 1991 av Christopher Hood och har blivit en global trend som har påverkat den offentliga sektorns administration i många länder sedan dess. NPM tar sin utgångspunkt i att tillgängliga resurser är begränsade och fokuserar på att öka effektiviteten.[4] Centralt är en strävan att göra allt mätbart, så att managementkonsulter, ledning och politiker på distans ska kunna kontrollera verksamhetens effektivitet och kvalitet, utan att själva befinna sig i kärnverksamheten. Man försöker standardisera kvantitativa indikatorer, kriterier, checklistor och algoritmer för hur verksamheten ska styras.[3]
- ^ Mundebo, Ingemar; Stockholms universitet; Stockholms universitet; Statsvetenskapliga institutionen (2008). Hur styrs staten?: resultat av resultatstyrning. Stockholm: Stockholm University, Department of Political Science. sid. 54. ISBN 978-91-7155-530-4. ”Många menar att resultatstyrningens rötter bör sökas i 1950- och 1960-talen. Det är rätt – till viss del. Sverige påverkades av internationell debatt och idéer under de årtiondena. I främst USA fanns tankar, senare sammanfattade i formuleringen NPM, New Public Management, om att reformera offentlig förvaltning i rationell riktning. I Sverige arbetade under 1960-talet en offentlig utredning, Programbudgetutredningen. Den lade grund för många av de tankar som närmare utvecklades under 1980-talet om ett rationalistiskt synsätt med förbättrad planering och redovisning, med kostnadsmedvetande och effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser och bättre politisk styrning.”
- ^ ”new public management - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/new-public-management. Läst 30 januari 2018.
- ^ [a b] Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetlakartidningen - ^ Lægreid, P 2011, 'New public management', i Badie, B, Berg-Schlosser, D & Morlino, L (red), International encyclopedia of political science, SAGE Publications, Inc., Thousand Oaks, CA, s. 1700-1704, hämtad 4 November 2018, doi: 10.4135/9781412959636.n391.