Nibelungenlied (svenska: Nibelungensången) är ett medeltida hjälteepos, nedskrivet på medelhögtyska.
Eposet återupptäcktes år 1755 av Jakob Hermann Obereit i renässansslottet i Hohenems. Handskriften var från 1200-talet, men på språkliga grunder kan eposet visas vara författat efter 1190 men före 1204. Man misstänker att Nibelungenlied är författad vid ett furstehov i trakten av Passau.[1]
Sagan har dock stoff från betydligt äldre berättelser. Stora delar återfinns även i Äldre Eddan, samt i form av Völsungasagan. I dessa kallas Siegfried Sigurd Fafnesbane, Krimhild Gudrun och Etzel Atle (Attila). Även om dessa versioner nedtecknades på 1200-talet är åtminstone delar av sägenstoffet äldre, då Sigurdsristningen tydligt återger motiv ur samma saga.[1]