Back Тесла, Никола Abkhazian Nikola Tesla Afrikaans Nikola Tesla ALS ኒኮላ ተስላ Amharic Nikola Tesla AN نيكولا تسلا Arabic ܢܝܩܘܠܐ ܛܣܠܐ ARC نيكولا تيسلا ARZ নিক'লা টেছলা Assamese Nikola Tesla AST
| Nikola Tesla | |
 Nikola Tesla cirka 1893. | |
| Född | 10 juli 1856 Smiljan, Kejsardömet Österrike (i nuvarande Kroatien) |
|---|---|
| Död | 7 januari 1943 (86 år) New York, New York, USA |
| Bosatt i | Kejsardömet Österrike, Österrike-Ungern, Frankrike, USA |
| Medborgarskap | Österrikisk-ungerskt (1856–1891) Amerikanskt (1891–1943) |
| Nationalitet | Serb |
| Forskningsområde | Maskin- och elektroteknik |
| Influerad av | Ernst Mach |
| Har influerat | Gano Dunn |
| Nämnvärda priser | IEEE Edison Medal (1916) Elliott Cresson Gold Medal (1893) |
| Namnteckning |  |
Nikola Tesla (serbisk kyrilliska: Никола Тесла), född 10 juli 1856 i Smiljan i Kejsardömet Österrike (i nuvarande Kroatien), död 7 januari 1943 i New York, var en serbisk-amerikansk uppfinnare och maskin- och elektroingenjör. Tesla var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet. Han är mest känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Stora delar av Teslas patent och teoretiska arbeten bildade grund för modern växelströmsteknik inklusive flerfasiga distributionssystem och växelströmsmotorer, vilka banade vägen för den andra industriella revolutionen. Han var etnisk serb, född i Kejsardömet Österrike och blev sedermera amerikansk medborgare.[1]
Efter Teslas demonstration av trådlös kommunikation (radio) 1893 och efter varit Westinghouses affischnamn i det så kallade "strömkriget" var han den mest kände elektroingenjören som arbetade i USA.[2] Under denna period kunde få amerikanska uppfinnare och vetenskapsmän konkurrera med Tesla som den mest berömda,[3] men på grund av sin excentriska personlighet och sina otroliga och ibland bisarra påståenden om möjliga vetenskapliga och tekniska genombrott blev Tesla till slut utfryst och betraktad som en galen vetenskapsman.[4] Tesla var aldrig särskilt insatt i sin privata ekonomi och dog utfattig vid 86 års ålder.[5]
Vid Conférence Générale des Poids et Mesures i Paris 1960 beslutades att Tesla skulle få SI-enheten för magnetisk flödestäthet eller magnetisk induktion (känd som det magnetiska fältet B) uppkallad efter sig. Även "teslaeffekten" är uppkallad efter honom. Teslaeffekten syftar på den trådlösa energiöverföringen till trådlösa kraftelektronikutrustningar som Tesla demonstrerade i liten skala med glödlampor så tidigt som 1893 och som var avsedd att användas för interkontinental kraftöverföring på industriell nivå i hans ofullbordade projekt Wardenclyffetornet.
Vid sidan av sitt arbete med elektromagnetism och elektromekanik har Tesla bidragit i varierande omfattning till skapandet av robotteknik, fjärrkontroll, radar- och datavetenskap samt utvidgat områdena ballistik, kärnfysik[6] och teoretisk fysik. 1943 tillkännagav USA:s högsta domstol att det var Tesla som uppfunnit radion och inte Guglielmo Marconi.[7] Några av hans bidrag till vetenskapen har, kontroversiellt nog, använts för att stötta olika pseudovetenskaper, ufoteorier och tidig new age-ockultism.
- ^ ”Electrical pioneer Tesla honoured” (på engelska). BBC News. 10 juli 2006. Arkiverad från originalet den 2 december 2010. https://web.archive.org/web/20101202162704/http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/5167054.stm. Läst 21 augusti 2012.
- ^ ”Nikola Tesla: electrical engineer and inventor (July 10, 1856 - January 7, 1943)” (på engelska). Serbian Unity Congress (Конгрес српског уједињења). Arkiverad från originalet den 19 november 2009. https://web.archive.org/web/20091119062838/http://www.serbianunity.net/people/tesla/index.html. Läst 21 augusti 2012.
- ^ Valone 2002, s. 102.
- ^ Hatcher Childress 2000.
- ^ White 2001.
- ^ Cheney 2001.
- ^ USA:s högsta domstol: "Marconi Wireless Telegraph co. of America v. United States". 320 U.S. 1. Nos. 369, 373. Diskuterad 9–12 april 1943. Domslut den 21 juni 1943.