Nygotisk kursiv

Ej att förväxla med nygotik, nygotisk stil.
Skrivstilen nygotisk kursiv (tysk stil, kurrentstil, frakturstil) har ett samband med…
…den tryckta frakturstilen, vilket syns bland annat på att lilla bokstaven s går ner under linjen, vilket är svårläst för många idag. Bilderna kommer från tyska källor, så bokstaven å fattas.

Nygotisk kursiv,[1] även kallad nygotisk skrift,[2] nygotisk stil[3] tysk(a) stil(en),[3][4] svensk(a) stil(en),[3][4] kurrentstil,[5][a] eller (handskriven) frakturstil[8] är namn på den skrivstil som användes i Sverige under de första århundradena efter medeltiden, från 1500‑talet fram till 1700‑talet och in på 1800‑talet,[9] när man skrev för hand på papper.[2][8] Under samma period användes i Sverige vanligen fraktur som tryckstil.

Beteckningen ”nygotisk kursiv” (ibland ”nygotisk skrift”) är en modern vetenskaplig beteckning. De äldre namnen är ”tysk stil/skrift” (ibland ”svensk stil/skrift”) som uppkom när man fick anledning att skilja denna skrift från den till Sverige senare inkomna ”latinska skriften”.

På andra språk kallas denna typ av skrivstil ofta kurrent, på tyska Kurrentschrift.

”Nygotisk” i paleografin har inget att göra med den sentida nygotiken i arkitektur och annan konst på 1800‑ och 1900‑talen.

  1. ^ ”Skrift” (på danska). Köpenhamns universitet. https://haandskrift.ku.dk/haandskriftet/skrivning/skrift/. Läst 8 december 2020. 
  2. ^ [a b] Lars Svensson: Nordisk paleografi. Lund 1974. ISBN 91-44-05391-6 [1]
  3. ^ [a b c] Patrik Åström (januari 2010). ”Paleografi: introduktion till den svenska latinskriftens historia”. https://www.medeltidshandskrifter.se/Paleografi%20januari%202010.pdf. Läst 18 november 2023. 
  4. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: stil
  5. ^ Kari Olsson (1945). ”En svensk koralbok i handskrift från 1700‑talet”. Svensk tidskrift för musikforskning. Svenska samfundet för musikforskning. http://www.musikforskning.se/stm/STM1945/STM1945Olsson.pdf. Läst 8 december 2020. 
  6. ^ Svenska Akademiens ordbok: kurrentskrift
  7. ^ Nordisk familjebok, band 15, spalt 321. 1911. https://runeberg.org/nfbo/0177.html 
  8. ^ [a b] ”Lär dig läsa frakturstil, övningar”. Stads‑ och kommunhistoriska institutet. Arkiverad från originalet den 4 december 2020. https://web.archive.org/web/20201204114214/http://skhi.se/utbildning/lardiglasafrakturstilovningar.1996.html. Läst 8 december 2020. 
  9. ^ Omar Magnergård (5 maj 2000). ”Vi bytte stil mellan Bellman och Tegnér” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. 10. Läst 9 december 2020. 


Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy