Peer Gynt

För andra betydelser, se Peer Gynt (olika betydelser).

Peer Gynt

Pjäs av Henrik Ibsen 

Dramatiskt verk 

Tillkomst	1865
Förlaga	Per Gynt
Konstform	teaterpjäs
Genre	Versdrama
För­fat­ta­re	Henrik Ibsen
Plats för första framt­rä­dan­de	Oslo
Ursp­rungs­land	Norge
Språk	norska
Utgiv­nings­da­tum	14 november 1867
Kom­po­si­tör	Edvard Grieg
Urupp­fö­ran­de	24 februari 1876
Utspelar sig under	1700-talet
Utspelar sig på plats	Norge
Roll­fi­gu­rer	Peer Gynt, Solveig, mor Åse, Anitra
Motiv	Henrik Ibsen

Peer Gynt är ett versdrama i fem akter av den norske författaren Henrik Ibsen, författat 1867 och utgivet samma år. Ibsen skrev större delen av Peer Gynt under en vistelse på den italienska ön Ischia.

Verket brukar räknas som den norska litteraturens huvudverk. Det skrevs efter Brand, och titelrollen är Brands raka motsats. Medan Brand avvisar alla kompromisser i tillvaron är frasen "gå utenom" en livsprincip för Peer Gynt. Hjältens namn och många drag hämtade Ibsen från Peter Christen Asbjørnsens Norske Huldreeventyr og Folkesagn (se Per Gynt). Dikten bygger på sägner, folktro och sagomotiv, och är en humörfylld uppgörelse med nationalromantiken, full av hänvisningar till personer och händelser i samtiden, men samtidigt en djuplodande karaktärsstudie. Den har ett mångfaldigt persongalleri och utspelar sig dels i Norge, dels i Nordafrika, dels på havet. Språket är friskt, med många särnorska ord och uttryck, och versformen är smidig.^[1]

Verket blev snart en stor framgång. Ibsen hade skrivit det som ett läsdrama, men den första av flera teateruppsättningar ägde rum på Christiania Theater 1876.^[1] Edvard Grieg gjorde musiken till uruppförandet.^[2] Även August Söderman hade tonsatt Peer Gynt styckevis för piano och sång på 1860-talet. Över 500 uppsättningar har gjorts av pjäsen över hela världen.

Peer Gynt har filmatiserats flera gånger, bland annat i USA 1941 med Charlton Heston i huvudrollen.