Populism

Populism
Förenklat förhållningssätt till politik där samhället delas upp i grupperna folket och eliten Redigera Wikidata
Politisk strategi, politisk ideologi Redigera Wikidata
Under­klass tillvärldsåskådning
 • ideologi Redigera Wikidata
Har del(ar)högerpopulism, vänsterpopulism Redigera Wikidata
Motsats tillelitism, miserabilism Redigera Wikidata
Med sin retorik om "99%" (folket) mot "1%" (eliten) var den internationella ockupationsrörelsen ett exempel på en populistisk social rörelse.
Som definierats av Nolan-diagrammet finns populismen (och totalitarism) längst ner till vänster.
Populism som statsvetaren Erik Åsard definierar den utifrån sin bok Hotet mot demokratin.

Populism (latin populus, "folk") avser vanligen ett förenklat förhållningssätt till politik, där samhället delas upp i de två grupperna "folket" och "eliten". Folket ses vanligen som bärare av "sunt förnuft".[1] Begreppet kan härledas till romarriket då "populares" var politiker som förlitade sig på stöd från de lägre samhällsklasserna medan "optimater" var politiker som främst sökte stöd från samhällseliten. I USA fanns det vid mitten av 1800-talet ett parti som kallade sig för populistpartiet, och även i Tsarryssland vid samma tid fanns ett populistparti vid namn Narodnikerna. Populismen kan ha skiftande innebörd i olika länder.

Definitionen av begreppet populism saknar konsensus i den akademiska världen. Trots det används begreppet ofta i den politiska debatten. Vanligtvis används det som ett nedsättande uttryck om missnöjespartier, för att antyda en form av extremism eller att företrädare för populism söker förenklade lösningar på komplexa problem. [2][3] Dock är inte populism i sin ursprungliga betydelse synonymt med opportunism, även om det kan användas så i den politiska debatten.

En vetenskaplig studie som publicerades 2021[4] av hur termen populism används i europeiska länder visade att termen används som ett pejorativ och för tillskriva meningsmotståndare oönskade idéer och ståndpunkter i syfte att illegitimera dem.

  1. ^ Mudde, Cas (2017). Populism: a very short introduction 
  2. ^ https://svenska.se/so/?id=162458&pz=7
  3. ^ Widfeldt, Anders (2015). Extreme Right Parties in Scandinavia. Routledge. sid. 10. ISBN 978-0-415-26589-8. http://samples.sainsburysebooks.co.uk/9781134502158_sample_684750.pdf. Läst 6 november 2015  Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Schwörer, Jakob (2021-08-01). ”Don't call me a populist! The meaning of populism for western European parties and politicians” (på engelska). Electoral Studies 72: sid. 102358. doi:10.1016/j.electstud.2021.102358. ISSN 0261-3794. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261379421000779. Läst 30 december 2022. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy